måndag 16 januari 2012

Stöd att finna ditt sanna jag genom förlösning av kroppsspänningar och gamla känslomönster


Författare: Lise Bourbeau
Titlar: Hela ditt inre och finn ditt sanna jag
Förlag: Vattumannens förlag
Publ. år: 2010
Sidantal: 207. Inb
Rec datum: dec 2011
Rec av: CMM

Författare: Lise Bourbeau
Titlar: Kroppen talar till dig.
Förlag: Vattumannens förlag
Publ. år: 2008
Sidantal: 463. Inb
Rec datum: dec 2011
Rec av: CMM


Jag passar på att slå samman två titlar av samma författare här (därför blev denna text extra lång). Lise Bourbeau är från Canada och förutom sitt författarskap driver hon tydligen ett stort center där för hälsa och utveckling. Hon reser också runt en del och föreläser och ger behandlingar.
Lise Bourbeau är ingen terapeut eller författare jag kände till innan. Hon har arbetat länge med kopplingen mellan det psyko-somatiska, alltså hur våra känslor påverkar vår fysiska hälsa och vår mänskliga utveckling.

Bourbeau ansluter sig till en rad andra författare, terapeuter och förespråkare för ”kroppens egen visdom” i vår tid. Detta är något som är välkänt för många i dagens flora av nytänkande, alternativ hälsa och fler möjligheter till att både bota och utveckla människan. Att denna visdom finns förankrad i vårt högre medvetande som tar sig uttryck genom denna kropp, är också något som författaren uttrycker tydligt. Och också använder sig av som en levande insikt, verkar det som.
Därmed blir hennes arbete inte bara fysiologiskt, inte heller bara emotionellt, utan ett försök vad jag förstår det som till en högre syntes.
Bourbeau säger redan i förordet till sin senaste bok på svenska ”Hela ditt inre och finn ditt sanna jag”, att hon med ordet och begreppet ”Gud” som hon gärna använder, menar människans ”högre jag” eller ”sanna jag”. Det är bra att hon gör den definitionen.

Hennes första bok ”Kroppen talar till dig” ska fungera som ett uppslagsverk över olika sjukdomar och yttringar av både fysisk och känslomässig art. Som läsare kan du slå upp ett stort antal åkommor och sjukdomsproblem för att läsa om författarens tolkningar av dessa på flera nivåer. Känslorna och deras eventuella tillbakahållande får här en stor plats som förklaring till att sjukdom uppstår, menar författaren.

Detta har sin grund i många olika forskningsresultat som med tiden bara tycks öka. Detta menar förf också ha stor egen empirisk kunskap om. En annan forskare jag tänker på i sammanhanget är Candace Pert, som arbetar med en annan ingångsvinkel, forskning om hjärnan.
De som Bourbeau främst refererar till är Wilhelm Reich och en av hans efterföljare, Alexander Lowen. Dessa skapade både teorier och praktiska metoder kring hur människans ”kroppspansar”, bestående av tillbakahållna känslor, behövde omvandlas. För att öka hälsan, öka människans möjligheter till sant förverkligande. Bourbeau vilar också sin kunskap på den freudianska läran tydligen. Detta kan verka motsägelsefullt eftersom Freud starkt motsade sig alla högre livsuttryck; själ, ande, andlig mening osv. Reich, som sägs ha varit en av Freuds utvalda favoriter, lämnade också Freud efter en konflikt, liksom många av hans andra efterföljare gjorde.

Insikter om den psykosomatiska kopplingen har flertalet olika terapiskolor kommit fram till under de senaste 50 åren. Det är också kända insikter i österlandet innan dess, även om de uttryckts annorlunda eller inte lika starkt förknippade med just känslouttrycket.
Det som idag kan skilja är betoningen på utlevelse. Nu vet inte jag hur Bourbeau använder sina metoder mer konkret. Men många kroppsterapeuter idag söker sig mer mot ett mer själsligt/andligt fokus och ett mer mjukt omvandlingsschema snarare än att utlevelsen ska behöva stå i fokus, något som både Reich och Lowen och många andra vid den tiden naturligt hade störst intresse av.

I denna uppslagsbok återfinns även hur väldigt vardagliga och enkla svårigheter sägs kunna uppstå pga ”förträngda känslor” och därmed hämma livsflödet i kroppen. Tanken är kanske god, men kan också överdrivas i onödan. Att t ex påstå att acne för alla slags människor ska innebära självförnekelse och svårigheter att tycka om sig själv, känns att dra psykiska innebörder för långt. Att t ex ”solbränna” skulle innebära liknande emotionella svårigheter, känns försvårande snarare än uppbyggligt.

Överlag tycker jag man bör vara försiktig med försök till slutgiltiga tolkningar kring olika sjukdomars, åkommors och fysiska reaktioners upphov. Det finns ofta en större bakgrundsbild som existerar i människors själsliga livsmönster som behöver förstås på ett eller annat sätt. Om inte annat som en bidragande orsak.
Jag tror att författaren också har den tanken med här. Hon beskriver hur sjukdomsuttryck kan vara sätt för själens vilja att skapa lärdom. Dvs en individs karmiska förlopp tar sig t ex uttryck genom sjukdom och andra svårigheter. Karma är dock inte ett ”straff” som alltfler lär sig inse i vår tid, utan snarare ”möjligheter”. Detta vill också Bourbeau betona. Hon talar om att ”självförlåtelse” och acceptans är viktiga nycklar i helandets processer.

I den andra boken ”Hela ditt inre och finn ditt sanna jag” använder författaren en till modell för sitt arbete. Hon bygger den på fem modeller av ett bestämt känsloproblem (ett ord) som skapar fem kroppstyper och deras symtom (t ex ”övervikt-förödmjukelse” eller ”förstärkt smalhet-avvisning”. Hon utgår från dessa kopplingar i hela boken och bygger olika terapeutiska resonemang kring dessa.
Jag har svårt för den förklaringsmodellen i sig. Jag tror inte det är så enkelt, vare sig känslomässigt eller kroppsmässigt att bestämma och bearbeta samband. Därmed är risken också att metodens tolkningsform” blir mindre intuitiv eller okänslig för vad individen verkligen bär på i sitt inre. Olika kroppstyper och olika känsloproblem behöver också ett större sammanhang tror jag för att kunna lösas djupare.
Samtidigt ligger det förstås en hel del i dessa känslors koppling till kroppshållning, olika typer av förträngning, och hur kroppen svarar an på detta. Men inte med ett så nödvändigtvis kontrollerat tolkningsschema.

I båda böckerna blir det tydligt att författaren vill gå systematiskt tillväga och mer vetenskapligt undersöka dessa kopplingar mellan känsla och kroppsliga symtom. Det är både fördelar och nackdelar med detta.
Att dessa svårigheter kan lösas genom att beakta och förlåta olika känslomönster och sina föräldrar från barndomen, är förstås till stora delar välkänt och positivt. Men hur det går till – i medvetandet - med denna metod blir inte lika tydligt, tycker jag.
Risken är också att dessa skildringar blir en aning överstrukturerade. Ett intressant exempel som författaren tar upp från sitt eget liv är när hon styrde sin yngste son väldigt hårt för att han skulle utvecklas som hon uppfattade var bäst för honom, men att det fick tydligen ett mindre lyckat resultat.
Det finns i vilket fall flera viktiga tankebanor med här. T ex hur barn kan ”ärva” eller påverkas negativt av föräldrarnas hindrande mönster. Hur dessa kan föras över i flera led på ett omedvetet sätt. Där tänker jag spontant på hur metoden Familjekonstellationer både belyser detta, men också kan ge väldigt tydliga redskap för att skapa förlösning av detta.

Författaren känns som ytterst målmedveten, stark i sin avsikt och viljefullt engagerad i sin sak. Det är inte så mycket egna erfarenheter eller tankar från hennes egna liv som kommer fram i dessa böcker (varav den ena är snarast en uppslagsbok, så det är inte konstigt).
Författaren har ett grundläggande humanistiskt, medkännande och inlevelsemässigt fokus. Detta är en kärleksform som jag tror står bakom hennes arbete. Mina tankar jag här har tagit upp bör därför ses i detta sammanhang. Och att man förstås som terapeut eller allmänt intresserad kan plocka de delar som man tycker känns stimulerande.


© CMM, SoulBooks jan 2011.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar