Dialog - Handbok för ökad möteskompetens, effektiv planering och verklig demokrati.

Författare: Ingrid Olausson
Förlag: Svenska förlaget
Publ. År: 1999
Sidantal: 200. Inbunden
Omskriven: Dec 2000
Rec. av: MM

Det här är en handbok “för ökad möteskompetens, effektiv planering och verklig demokrati.” Det låter tyvärr inte så lockande om man inte är specialintresserad. Jag har bestämt mig för att jag är intresserad. Framförallt för att se hur denna typ av böcker kan fungera och om de har något som kan lära mig något nytt om kommunikationen mellan människor. Ingrid Olausson har under lång tid arbetat som journalist på Svenska Dagbladet. Hon skriver i sitt förord att hon under mer än “25 år på olika sätt undersökt hur man åstadkommer reell delaktighet”. Jag antar att hon avser i första hand på arbetsplatser och då på olika företag.

Olausson börjar med att poängtera att det hon vill beskriva här är det “goda samtalet”, det som skapar dialog. Hon fortsätter med att beskriva det som är själva grunden för positiva fölrändringsarbeten i organisationer, det hon benämner “att börja med sig själv”. Här skildrar hon olika former av möjligheter där våra möten, oavsett syfte eller plats, även t ex i en förening eller inom en föräldragrupp, kan göras bättre. Här föreslår Olausson att man använder en teknik för att alla ska bli delaktiga och aktivt tala genom så kallade “rundor”. Olausson fortsätter beskriva olika attityder och grepp för att öka dialogen inom gruppen. Hon menar att dialogen är en grundläggande teknik men också ståndpunkt för öppenhet och ökad demokrati som alla företag och organisationer har nytta av.
Hon refererar återkommande till en av sina inspirationskällor, MITs dialogprojekt i USA och Juanita Brown och David Bohms arbete. Tyvärr berättar hon inte vad MIT är eller står för vad jag kan se. Senare, på sid. 103, berättar hon att MITs skapare är Peter Senge, den kände amerikanske organisationsutvecklaren. The MIT Sloan School of Management är en av femskolor som ingår i Massachusetts Institute of Technology,


Olausson tar också upp andra mer otraditionella mötes- och dialogformer, t ex den ledarlösa formen och den inre dialogen. Den sistnämnda handlar om att utveckla sig själv, skapa lyssnarrum för sina egna inre behov och ha dialog med dem, t ex genom meditation. Olausson berättar att hon har praktiserat meditation sedan 70-talet och att det gett henne mycket. Hon beskriver också hur hon nådde en förståelse för att det inre och det yttre inte stod i konflikt med varandra.
Hon berättar också om erfarenheter av formen “öppet forum”, t ex ett deltagaraktiverande möte under en dag för Stockholms stads förvaltning. Det är spännande.
Olausson använder ett ganska hårt hållet språk, mer baserat på idéinnehåll än på beskrivning, personlighet och känsla. Kanske just därför ges också plats för tankarna att leta sig vidare.

Det här är en enkel, konstruktiv bok för alla som håller i eller vill delta mer aktivt i möten av alla de slag. Texten är informativ, varje stycke är mycket kort hållet.
Det jag funderar på är om texten hade blivit lite mer fyllig och givande om författaren hade tagit med fler infallsvinklar på den personligt psykologiska sidan av möten? Hur t ex inspireras deltagare att visa mer personligt engagemang även efter dessa möten. Hur hanterar man motstånd. Allt kan ju inte bara vara så lätt. Hur hanteras eventuella konfliktsituationer som kan uppstå? Olausson visar på själva grundramarna för det mer öppna, givande samtalet, men det hade också varit intressant att höra hennes mer djupgående upplevelser av fortsättningen.


© Herkules utb 2000, SoulBooks 2009.