Författare: Jan Lööf
Titel:
Felix o tidsmaskinen
Förlag: Kartago
Publ år: 2012
Sidantal: 86. Albumformat.
Rec datum: Juli 2013.
Rec av: C Mikael Matthis
Klassisk serie med den unga pojken Felix, som många läsare känner igen. Här med en stor röd hatt
som tecknaren Lööf hade försett honom med från början. För det här är
en av de äldre berättelserna som legat i författarens byrålåda, får vi reda på. Och som nu färgsatts
och getts ut.
Har förf/tecknaren lite vånda över detta? Det antyder baksidetexten i alla fall kring dennes ålder och hur Felix varit med så läääänge.
Har förf/tecknaren lite vånda över detta? Det antyder baksidetexten i alla fall kring dennes ålder och hur Felix varit med så läääänge.
Jag känner här igen Lööfs fina tecknar- och berättaranda. Och det är inte konstigt. Som föräldrar har många (liksom vi) läst många av hans böcker om igen för ungarna. Sagan om
det röda äpplet till exempel, som jag fortfarande tänker heter ”Mannen med det röda äpplet”, en av de absolut bästa enligt min mening.
Eller Morfar är sjörövare, också väldigt bra, en av ungarnas favoriter. Och killen vid Mariatorget på Söder i Stockholm som fixar alla bilar och svårigheter, är det Ernie han heter? Underbara fina historier tecknade med mycket kärlek och eftertanke.
En annan kortare fin historia som bara dyker upp just nu, är Trädhuset (tror jag den hette?, en liten pixi-bok).
Överlag är det här väldigt bra barnböcker/serier. Den klassiska Lööf-stilen har ett skönt långsamt tempo som står i härlig kontrast till dagens massmediala tempo och tidsandan av "skynda". Här finns återkommande underfundiga teckningar och karaktärer, många som känns igen för den som följt med Lööfs karaktärer genom åren.
Också äventyr, i ett ganska stilla tempo. Så även i denna mångskiftande och tidsexpanderade saga, där några skurkar vill ta hand om en vetenskapsmans uppfinning; en tidsmaskin!
Lite sentimentalt, eller? Nej, jag tycker ändå inte det, trodde nog det skulle kännas mer så. Nu var det här mer som en "rewind", en återblick genom tidens kalejdoskop, där Lööfs Felix känns lite mer som i början av sin "karriär". Kanske lite mer ostöpt i historien, kanske lite mer fundersam. Som sedan kom att ta form på ett mer självklart, grundat sätt genom kommande berättelser.
Jag hade hur som helst en skön stund med denna berättelse.
© CMM, SoulBooks juli13.
Eller Morfar är sjörövare, också väldigt bra, en av ungarnas favoriter. Och killen vid Mariatorget på Söder i Stockholm som fixar alla bilar och svårigheter, är det Ernie han heter? Underbara fina historier tecknade med mycket kärlek och eftertanke.
En annan kortare fin historia som bara dyker upp just nu, är Trädhuset (tror jag den hette?, en liten pixi-bok).
Överlag är det här väldigt bra barnböcker/serier. Den klassiska Lööf-stilen har ett skönt långsamt tempo som står i härlig kontrast till dagens massmediala tempo och tidsandan av "skynda". Här finns återkommande underfundiga teckningar och karaktärer, många som känns igen för den som följt med Lööfs karaktärer genom åren.
Också äventyr, i ett ganska stilla tempo. Så även i denna mångskiftande och tidsexpanderade saga, där några skurkar vill ta hand om en vetenskapsmans uppfinning; en tidsmaskin!
Lite sentimentalt, eller? Nej, jag tycker ändå inte det, trodde nog det skulle kännas mer så. Nu var det här mer som en "rewind", en återblick genom tidens kalejdoskop, där Lööfs Felix känns lite mer som i början av sin "karriär". Kanske lite mer ostöpt i historien, kanske lite mer fundersam. Som sedan kom att ta form på ett mer självklart, grundat sätt genom kommande berättelser.
Jag hade hur som helst en skön stund med denna berättelse.
© CMM, SoulBooks juli13.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar