Visar inlägg med etikett relationer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett relationer. Visa alla inlägg

torsdag 8 juni 2017

Leva i himlen här och nu - Anita Moorjani

Författare: Anita Moorjani
Titel: Att leva i himlen här och nu
Förlag: Vattumannen förlag 2017
Publ år: 2017
Sidantal: 220. Inbunden.
Rec datum: juni 2017

Rec av: Nina Matthis


Anita Moorjani är kvinnan som skrev den bästsäljande boken Döden gav mig livet för några år sedan. Där beskrev hon sin nära-döden upplevelse, som förändrade hennes liv på många sätt. Från att tidigare ha jobbat inom företagsvärlden blev hon plötsligt en flitigt anlitad talare som oavbrutet reste runt i världen. 
Intresset för hennes fanstatsiska berättelse om hur hon överlevde sin svåra cancer blev genast stort. För det handlade inte bara om en sällsynt överlevnad: På den andra sidan, där hon befann sig under sin NDU, fick hon även tillgång till en expanderad medvetenhet. Hon kom tillbaka till livet som en andligt vis, ljus och kärleksvibrerande person - och delade gärna med sig av sin inre resa. 
I år har hennes andra bok; Att leva i himlen här och nu, kommit ut på svenska. I den fortsätter hon att dela med sig av den universella visdom som hon fick tillgång till medan hon låg i koma. Hon berättar bland annat om svåra händelser från sin barndom, då hon blev mobbad, och sätter dessa händelser i ett nytt perspektiv. Under sin NDU fick hon en övergripande förståelse för alla människor – även dem som gjort henne illa. 
Det handlar alltså inte om att göra upp med sitt förflutna. Det handlar inte ens om att förlåta förövarna, menar författaren. För varje människa gör det bästa hon kan göra, vid varje given tidpunkt. Att försonas är alltså starkare och mer korrekt än att förlåta, eftersom alla människor som på något sätt har skadat någon annan gjorde det på grund av sina egna inre sår och sin totala oförmåga att handla på ett annat sätt just då. På så vis finns det inget att förlåta. Lösningen, skriver hon, är att älska sig själv så mycket att något liknande inte behöver ske igen.   
Moorjani delar generöst med sig av det hon fått lära sig på andra sidan. Hon väver in sina insikter i korta berättelser från hennes liv. Efter att hon gav ut sin första bok har hon fått vara med om många magiska möten och sammanträffanden. I den här boken får vi ta del av en hel del spännande ”tillfälligheter”, som hon förstås inte betraktar som en slump. Inte nu för tiden. Moorjani upplever att hennes liv är fyllt av synkronisering och mening sedan hennes NDU. Av den anledningen kan hon uppleva att hon fortfarande är kvar i himlen, småskojar hon. Därav titeln på hennes nya bok. 
Det som får den här boken att lyfta för varje blad, är författarens kärlekfulla, djupa och enkla språk. Man brukar säga att det är väldigt svårt att skriva enkelt, så att alla förstår. Det tycks Moorjani inte ha några problem med. Under läsningen tänker jag, att det var en enorm ”tur” att hon återvände från den andra sidan – inte minst för att hon skriver så himla bra. Att hon dessutom fick med sig svar på många av livets gåtor, är förstås en hit. Jag förstår henne verkligen när hon skriver, att hennes NDU var menad att spridas. När hon var på den andra sidan fick hon nämligen veta, att hon skulle återvända till livet för att berätta om sin fascinerande upplevelse för massvis av människor. Hon är en begåvad författare, som verkligen har lyckats med uppgiften att nå ut. 

© Nina Matthis, SoulBooks Juni 2017.

söndag 26 januari 2014

Chefen som coach – glädje, stöd, men också utmaningar


Författare: Lena Sobel och Sören Holm
Titel: Chefen som coach. En praktisk handbok i det nya ledarskapet.
Förlag: Liber förlag

Publ år: 2012
Sidantal: 149. Mjuka pärmar.
Rec datum: nov 2013
Rec av: C Mikael Matthis

Den här boken vill fylla ett tomrum, säger författarna redan i inledningen. Och hävdar att det inte finns någon liknande titel sedan tidigare. Frågan är om det stämmer? Nog finns det en uppsjö böcker kring coaching för chefer ändå? En som jag tänker på direkt just nu är ”En-minuts-chefen” av Ken Blanchard, som utkom redan 1983 på svenska med flera uppföljare under åren. Utan att nämna just denne författare som specifikt värdefull i sig, är dessa idéer ändå ganska väl spridda vad jag förstått.
Oavsett detta, vad vill då denna bok och hur fungerar dess budskap? Det är en väl strukturerad och förenklad bok som andas välvilja och starkt engagemang. Texten har ett genomtänkt flyt och andas fin optimism och övertygelse, nästa lite som en sorts ”tro” om än inte religiös förstås. Här finns nog ett genuint människointresse, inte bara uttänkta formler utan också prövade och grundade metoder.
Samtidigt kan det dock bli ganska förenklade former som ska guida. Det är lite väl snabbhets-premie över dessa tankar ändå, tycker jag. Hur ska chefen hinna växa och förankras med denna uppgift? Hur bra fungerar denna typ av snabbhets-coaching för djupare svårigheter och konflikter på arbetsplatsen?
Att motivera personal och medarbetare att bli mer självständiga, agera mer fritt och sunt på eget bevåg, är förstås toppen. Inte minst för medarbetaren som känner mer förtroende, självtillit, samarbetslust. På så sätt är detta en glädjespridare också, kan jag tänka mig.

Samtidigt, hur ”paradisiskt perfekt” detta än sägs vara, som författarna snabbt och tydligt redogör för redan i början av boken, kan vissa svårigheter finnas med. Detta tas till viss del upp i boken, men enbart flyktigt. Denna strategi att chefen som coach kan känna sig ganska överhopad med goda förhållningssätt, som urartar i ”krav”. Kanske ensamhet, utsatthet, hur ska han/hon hinna med allt? Där finns inga direkta tips kring detta.
Hur ska chefen lära sig balansera mellan sin ledarroll, som ju också handlar om att vägleda, ge tydliga mål, stå upp för sina åsikter etc, och samtidigt vara som en ”vän” och fungera som coach, som dock samtidigt inte får ge råd eller anvisningar eller förslag, som denna coachingmodell bestämt förespråkar. Det låter aningen svårsmält.

Många chefer springer på kurs efter kurs, men vad jag också fått höra från olika chefer genom åren är det inte helt lätt att implementera dessa kunskaper mer på djupet – i dem själva. Det räcker sällan med att bara ”tänka” dessa tankar, utan också att lära sig känna in en annan människa i en rad olika situationer. Därmed också, förstås, att lära känna sig själv mer, för att kunna ge referens, ha stöd i sin egen erfarenhet. Annars är risken att det blir mycket fina, men mer tomma ord.
På ett sätt kan det nog vara både effektivt och fördelaktigt att dela upp dessa roller istället för att blanda dem för mycket i en och samma arbetsroll. I denna bok framställs dock chefen som att denne lätt och smidigt skulle kunna hoppa in i denna roll på nolltid. Guida, stötta och få personalen med dess behov och svårigheter, inte minst personligen, att ta fram sina färdigheter genom att ställa några frågor. Det fungerar säkert för vissa i mer konkreta arbetssituationer, men överlag tror jag det tar längre tid att bygga upp förtroende, närhet, sann förståelse.
Denna bok vill vila på traditionell coachning där man använder frågorna som styrmedel för att personen själv ska kunna aktivera och ta fram sina kunskaper, sin kraft och sina förmågor att förnya sig. Detta är mycket gott i sig, helt klart. Det är steg på vägen, vilket är positivt. Men är det ”hela” lösningen? Jag tror det behövs ett breddat utbud av tjänster och utforskande, också inom olika former av coaching inom detta område. Hur kan man nå ännu bättre resultat för växande, också som privatperson, genom ett större helhetstänkande?
© C M Matthis, SoulBooks nov 2013.

tisdag 10 december 2013

Rocky fejsar demonerna – rolig på riktigt


Titel: Rocky fejsar demonerna
Författare och illustratör: Martin Kellerman
Förlag: Kartago Förlag (Bonniers)
Publ. År: 2013
Sidantal: 156. Kartonnage
Datum: nov 2013
Rec. av Nina Matthis


Den här serieboken om Rocky är tjock och stadig, och det lovar gott från första början. På bokomslaget sitter en trött, full, smått förvånad Rocky med vin och öl på bordet framför sig, kisandes mot dimliknande demoner som svävar ovanför hans huvud. Men det belamrade bordet är samtidigt vänligt rosa till färgen, liksom Rockys namn, kärlekens färg…

Vad är det som gör Rocky så underbar? Jag har läst några tidiga album av Rocky, och kan se att hans liv trots allt går framåt. Inte med sjumilakliv men på hans eget ömtåliga, frustande, iakttagande vis. Det är ytterst få böcker jag skrattar högt åt när jag läser dem, men Rocky slår aldrig fel. I denna bok höll jag mig dock till sidan 108. Där brast det. Och sedan var det ljudliga ”ha ha he he” fram till bokens slut.

Vad har hänt med Rocky i denna bok? Han har blivit äldre, typ 40 år, och har lugnat ner sig en hel del. Han måste inte ”passa på” med varenda söt tjej han träffar på krogen. Han orkar inte. Han vågar inte. Han vill inte. Han vet förresten inte riktigt varför han går ut. Han verkar mest hänga med i diverse sammanhang; folk vill ha med honom och han är snäll och förvirrad nog att ställa upp. Vi får hänga med bakom kulisserna i Skavlan, dit han (Martin Kellerman) blev inbjuden. Nervositeten inför tv-inspelningen var hemsk, men han kom dit i alla fall och lyckades klara av det. Men poängen i Rockys värld är förstås inte målet utan själva resan - allt obegripligt mänskligt som händer på vägen, sett genom Rockys hjärtligt komiska lins.

Rocky är enkel, rak och grov. Han försöker inte frisera sig på något sätt, han kan helt enkelt inte – samtidigt känner man hans hjärta. Och det är därför det blir roligt på riktigt. Humor utan värme blir sällan långlivad, men humor med kärlek (medveten eller ej) är som manna från himlen. Man älskar den. Den blir universell, tidlös och framför allt väldigt kul. Det är vägen som räknas, menar Rocky (utan att säga det förstås, men genom sitt gestaltade vardagsliv) och bjuder generöst på sig själv som ett känsligt, varnande och komiskt exempel.

I slutet på boken blir Rocky – överraskande nog - inspirerad av positivt tänkande. Han prövar det i alla fall. Varför inte, liksom. Och det är också rörande på något sätt. Han slutar inte leta, undersöka, testa. Även om hans uppenbarelse är en soffpotatis är hans inre liv hela tiden alert. Vad kan tänkas hända i nästa album? Börjar han meditera? Blir han upplyst? Det skulle inte förvåna mig. Jo, förresten det skulle det.

© N Matthis, SoulBooks dec 13.

fredag 29 november 2013

Febrilt nätverkande bästa utdelningen för goda relationer?


Författare: Per Magne och Lucia Forsberg Severed.     
Titel: Så blir du en framgångsrik nätverkare. Bättre relationer ger bättre resultat.
Förlag: Liber förlag

Publ år: 2013
Sidantal: 141. Mjuka pärmar.
Rec datum: nov 2013
Rec av: C Mikael Matthis


Ja, det är frågan. Och går det att lära sig ”nätverkande” genom att läsa om det? Kanske, kanske inte. Jag tycker jag läst dessa ofta ganska upptrissade tips i olika sammanhang ett bra tag nu. Och visst är det bra att få dem samlade mer konkret i en lättfattlig, överskådlig och pedagogiskt riktig bok som denna. Men hur långt sträcker sig resultatet i verkligheten, kan jag undra?
Det är oftast en god tanke som står bakom dessa otaliga handböcker som vill lära oss något nytt. Det beror lite på vad författarna kan ge oss för extra energi och fånga för nivåer av livet som verkligen attraherar, tänker jag. Inte bara information, fint uppradade tekniker, formulär att fylla i (gäsp), som upplägget ofta är i dessa typer av böcker.

Bokens syfte är förstås att inspirera dig som läsare att tänka mer tydligt kring nätverkandets goda sidor och praktisera dem mer aktivt. Vad får man ut av att nätverka? Jo, inte bara kontakter som kan vara trevliga i stunden, utan också möjligheter i sitt yrkesliv. Detta är nog bokens i alla fall första centrala fokus. På så sätt blir det en aningen platt och mer krass utgångspunkt i sitt mer karriärsinriktade och självcentrerade syfte. 

Om du är och minglar till exempel rekommenderar författarna att du samtidigt ska ha koll på andra intressanta personer i ögonvrån, så du snabbt ska kunna hoppa över till någon som ger dig fler fördelar. Nja, hur roligt låter det? Och skapar det verkligen en respektfull ton för andra som borgar för djupare kontakt? Känns ytterst tveksamt.

Samtidigt betonas här relationernas allmängiltiga men också ytterst specifika värde. Detta inte minst i företagsvärlden där människor med dessa ofta medfödda kvaliteter av nätverkande och ”bry sig om”-anda, att kunna se och länka människor samman, påverkar och bidrar till företagens sanna funktionella värde.
Här finns en fin liten historia om en kvinna vars förmåga att knyta samman och motivera många personer i ett företag verkade mycket bakom kulisserna, men utan att riktigt inses av företagsledningen. När hennes chef byttes ut till en person som inte alls förstod detta språk, gjorde det att hennes plats blev inskränkt och hon slutade på företaget. Detta i sin tur ledde till att företaget ganska snabbt började tappa sin kraft och sina kunder och förlorade intäkter.

Det som jag tänker här är att dessa kvaliteter och egenskaper är så otroligt viktiga överlag i samhället, inte minst i de små vardagliga situationerna inom till exempel en familj eller i vänskapsled. Och hur detta i sig bidrar till en större helhet av växande.
Detta kan också ses som vanligt sunt förnuft. De flesta inser på någon nivå att vi vinner på att ge till andra, för det bidrar ofta till att vi själva blir bra behandlade och får tillbaks av det goda. Det är ett slags ”bondskt förnuft”. Det är också en kosmisk lag, men då under förutsättning att vi ger mer "från hjärtat", det vill säga med en äkta avsikt. 
Boken tar också upp detta men kanske lite mer uträknat vad gäller fördelar med nätverkande. Egentligen behöver man inte nödvändigtvis kalla det för ”nätverkande” med dess specifika ”signalsystem” via mingling, att ”räkna ut” vilka kontakter som ger bästa fördelarna, att vara aktiv på nätet via facebook, twitter, linkedin (som författarna själva säger sig vara omåttligt förtjusta i).

Dessa mediekanaler har förstås flera goda sidor, men jag tycker de är också övervärderade vad gäller genuint nätverkande, vilket ju är att skapa verkliga och långsiktiga relationer. De flesta kontakter odlas förmodligen ändå mest tillfredställande ”IRL” (”in real life”).
Som författarna också poängterar på ett annat ställe, att deras flesta egna kunder och uppdrag har uppstått genom att de blivit rekommenderade av andra. Det vill säga, deras fördelar har blivit sedda och uppmärksammade av andra som funnit dem trovärdiga och äkta, och därför kan de rekommenderas. Detta tar också författarna upp som ett reellt värde i boken. Kanske man skulle kunnat ha tagit detta område ännu ett steg?

Eller när författarna nämner som hastigast ett tema som centralt för väldigt många människor, kanske en egen iakttagelse (?), när man säger att de flesta människor önskar hitta sin plats i livet. Inte bara som en bekräftelse i stunden, utan på ett djupare plan, även existentiellt, tänker jag. Där betyder våra relationer väldigt mycket.

© C M Matthis. SoulBooks nov 2013.

lördag 26 oktober 2013

Jakten på den naturvetenskapliga helheten - genom relationer och människans skapandeförmåga


Författare: Lynne McTaggart
Titel: Bandet. Tomrummet som förenar.
Förlag: Vattumannen förlag

Publ år: 2012
på svenska
Sidantal: 283 (plus fotnoter o litteraturkällor 29 sid, liten text). Inbunden.
Rec datum: okt 2013
Rec av: C Mikael Matthis

Det här är den andra boken av samma författare på svenska och fungerar som en naturlig men också fristående fortsättning på den tidigare titeln Fältet. Författaren håller också föredrag och seminarier och ska besöka Sverige i Stockholm under oktober detta år.
Liksom den förra boken vill även denna förena andligt sökande, ett medvetandemässigt reflekterande och upptäckande, med ett mer strikt naturvetenskapligt förhållningssätt. I denna bok fortsätter temat kring kvantfysikens men också många andra naturvetenskapliga rön att vecklas fram. Hur allt liv i dess olika former, även genom människans tänkande och skapande, sammanlänkas av en större helhet, det som här får den något symboliska benämningen ”bandet”. Att detta också fått bilda titeln på svenska är säkert följdriktigt, men kan också kännas aningen svårgripbart just som titel.
Liknande kopplingar har under senare år kommit att tas upp alltmer i olika sammanhang av olika författare och förmedlare inom fältet av nytänkande. Detta slags insikter tangerar allt mer uråldriga andliga sanningar. På så sätt sker ett slags kollektivt arbete av att försöka sammanföra och lysa upp dessa kunskapsriktningar och se deras gemensamma essens. Författaren fortsätter här använda sin journalistiska drivenhet och vilja till klarhet blandad med sin lite mer beskrivande berättarlust. Hon är uppenbarligen mycket engagerad och sprudlande i sina iakttagelser, sammanflätningar av digra kunskapsmaterial, och försöken att popularisera dem.
Det är en intressant och givande kombination, som kanske nådde ännu mer genomslagskraft i titeln Fältet. Grundtanken i den här boken, genom bland annat det kvantfysiska förhållningssättet, är att vi skapar vår verklighet mer än vad vi oftast märker själva. Och att detta kan man förstå och finna många paralleller till de vetenskapliga upptäckterna. Hälsa och utveckling inom alla områden påverkas av våra tankar, vår intention. En annan grundbult i denna bok handlar om att påvisa hur människan egentligen inte alls är en främst konkurrerande varelse, som ofta har framställts genom olika teorier, t ex i darwinismen. Tvärtom gynnas och skapas mer framgång genom människans förmåga till samarbete, att skapa relationer, och inse relationernas värde, menar författaren. Det finns många fina poänger och insikter som författaren här får fram, ofta genom andras rön och arbeten som hon använder sig av.  
Liksom i den tidigare titeln som hade många fördelar i sig, finns även här en typ av ansträngning att försöka skapa ”bevis” genom naturvetenskaplig dokumentation, forskning och detaljerade återgivningar av rön, framförda i en berättande form. Det har sina självklara poänger, att locka läsaren in i dessa på ett mer ansträngningslöst sätt.
Här blir dock materialet inte lika enhetligt som i förra boken tycker jag. Istället sker en typ av upprepning som kan känns lite tröttsam, även om materialet är högaktuellt och intressant. Det blir väldigt många olika rön och skildringar av dessa röns upphovspersoner som staplas på varandra utan att författaren själv alltid hinner smälta och ge uttryck för deras essens i sin omfattande text. Samtidigt, för den naturvetenskapligt intresserade som är mer öppen för fler livslösningar, som söker fler nivåer av insikt och förståelse, är det här förstås en underbar möjlighet, en veritabel säck med guldkorn.  


måndag 7 januari 2013

Läk ditt inre genom healing och förändring av dina gamla programmeringar


 Författare: Alexander Lloyd med Ben Johnsson
Titel: 
Healingkoden
Förlag: Ica
Publ år: 2011
Sidantal: 287. Inbund.
Rec datum: Jan 2013
Rec av: C M Matthis


Den här boken vill ge dig som läsare en enkel healingmetod som du kan använda själv i ditt eget liv. Metoden som kallas ”healingkoden” består av vissa enkla praktiska redskap för energiöverföring. Det är synnerligen enkla healingtekniker som framförallt byggts upp genom fyra grundmoment. Dessa aktiveras via händerna som placeras på fyra områden på kroppen, alla i den övre regionen mot eller på huvudet. Samtidigt förordas också bönens kraft och här ges vissa enkla, allmänna bönerader eller tankeformer som används i samband med healingen.

Största delen av boken handlar om hur denna metod fungerar genom människans större livsinkoppling, en större verklighetssyn. Där vi som människor egentligen söker utveckling genom energi. Författaren Lloyd är doktor i psykologi och naturmedicin och menar att allt läkande har sin grund i energin och hur denna livskraft kan flöda fritt i framförallt vårt nervsystem.
Författaren menar att begreppet ”stress” ligger bakom alla sjukdomar, svårigheter och lidande vi möter som människor. Genom dessa healingtekniker menar han och hans medförfattare, dr Johnson, (otydligt hur mycket är skrivet av en person?) att 95 % kan botas av alla problem. Man menar att man har vetenskapligt validierat de positiva effekterna. 

Healingkoden består på många sätt av välkända tankeformer kring hälsa, framgång och hur man kan förbättra sitt liv. Dessa tankebanor som tas upp här, är ju knappast nya på något sätt. Ändå framvisas de som ”revolutionerande”, på äkta amerikanskt manér. Det behöver inte vara fel, men jag kände mig klart skeptisk först.
Trots riskerna med att denna bok påminner väldigt mycket om andra liknande snabbhets-metoder och faller i dessa fällor, tycker jag ändå att här finns vissa inslag som ger boken en sorts djupare autencitet. I alla fall att undersöka mer av innehållet och dess effekter, om man så önskar. 
Det är dels författarens förankring i sin framställning, som jag upplever som talar för detta. Båda författarna har själva sökt ökad utveckling och lösning på sjukdomar och tycker sig ha lyckats med det genom detta synsätt och denna healing.

Det är också den energi som jag spontant fick in stundtals, som jag upplevde som intressant. Även om man inte vill ”köpa paketeringen” i sin helhet - ett förskräckligt ord som beskrivning, men som ändå kan ha sin rättmätiga funktion ibland – kan man hämta inspiration och motivation här tycker jag.
Och även om man inte är direkt intresserad av healing i sig eller av denna trosform med bön, kan man ha glädje av dessa tankebanor kring hälsa och ökad frihet på ett övergripande sätt. För hur man än vrider och vänder på det, är det grundläggande för vår hälsa och utveckling hur vi tänker våra tankar. Och hur vi kan frigöra hindrande djupgående mönster i vår person, både emotionellt och tankemässigt.

© C M Matthis, SoulBooks, januari 2013.

fredag 16 november 2012

Läraren är en relationsbyggare. Att skapa nytt språk för förtroende och växande


Författare: Anneli Frelin
Titel: 
Lyhörda lärare – professionellt relationsbyggande i skola och förskola
Förlag: Liber
Publ år: 2012
Sidantal: 145. Mjuka pärmar.
Rec datum: nov 2012
Rec av: C Mikael Matthis

Den här boken utandas ett starkt engagemang för lärarrollen och överlag för lärandets process, både sett från läraren och eleven. Hur att skapa bättre förutsättningar för goda utbyten, ökad förståelse, genuin kontakt. Helt enkelt att bygga en relation där undervisningen får hjälp av detta byggande, som ju egentligen handlar mycket om förtroende.

Boken har en akademisk begrundan i sitt utgångsläge, men omsatt i ett utmärkt praktiskt perspektiv. Det är samtidigt ett sådant upplägg som jag vid första snabba genombläddringen slog mig spontant skulle kunna vara en doktorsavhandling. Och det visade sig stämma, boken har tillkommit ur en sådan (2010). Men det är också mycket nyskrivet material som tillkommit, påpekar författaren.
Materialet är sammanställt genom många intervjuer med lärare på alla nivåer inom skolväsendet, från förskola till gymnasiet, även förskolelärare och lärare med erfarenhet från fritids.

Det är ett intressant perspektiv att se lärarrollen ur den relationistiska synvinkeln. Relationism, dvs att alla och allt relaterar och har sin relation, kan i vissa perspektiv ligga mycket nära flera former av helhetstänkande, en ökad medmänsklig helhetssyn. Jag ser det som ett mycket gott tecken att dessa inslag ökar överallt i samhället, inte minst inom skolväsendet.

Anneli Frelin som själv länge jobbat som lärare innan hon inledde sin forskargärning, lägger fram redan i början av boken ett av dess övergripande syften; att skapa ett språk för lärare i denna funktion av relationsbyggande.
Hon kallar det ett ”utbildningsvetenskapligt språk”. Och med det menar hon, tror jag, att skapa ett akademiskt överbryggande som därmed också lägger en ökad förståelse och ett mer långsiktigt inbegripande för detta synsätt även i framtiden.
Här belyser hon också redan i första kapitlet hur lärarrollen på många sätt präglas av ett underförstått kunnande. Det man ofta kallar för ”tacid knowledge” med den engelska termen, som betyder ”tyst kunskap”. Författaren vill alltså tror jag försöka förmedla och påvisa denna bakomliggande kunskap mer tydligt. Och stimulera dig som lärare (inom många olika områden, inte bara i den vanliga skolvärlden) att själv undersöka och förtydliga detta mer konkret, genom språket. Man kan också kalla det för att medvetandgöra dessa processer. Därmed blir de mer verkliga och mer användbara.

Författaren har nämligen fått se och höra att många lärare saknar begrepp och personliga uttryck för hur de vill och kan bygga relationen med elever, oavsett ålder eller ämne. Däremot har de många ord och uttryck för vad de vill att det inte ska vara. Det är en intressant iakttagelse, som nog många känner igen sig överlag i arbetsliv och i det personliga livet.
Denna negationsorientering kan bidra till en ökad svårhanterlighet i lärarens övergripande erfarenhet, men också förstås rent praktiskt i byggandet av relationer med eleverna.
Alla är överens om att relationerna är väldigt viktiga för lärandet, växandet och för trivsel, respekt osv. Men att det saknas en mer självklar personlig förankring för läraren i dennes yrkesroll vad gäller dessa perspektiv.

Överlag blir bilden här väldigt omfattande vad lärarrollen kan innebära. Mest på gott, men kanske också något av ”ont”? Läraren behöver förstås mycket förståelse för sitt breda ansvarsområde. Samtidigt kanske man inte ska överbetona för många ansvarstyngande moment för läraren heller, med risk att skapa en övermäktig upplevelse. Mycket av relationsbyggandet sker förstås i stunden, genom improvisation, som författaren nämner. Saker och ting händer i klassrummet där läraren får använda många förmågor och lita på sin känsla och intuition inte minst.

En lärare kan förstås fungera på många olika sätt. Och i denna utveckling av den egna lärarstilen har relationsbyggandet alltid en central roll, det är helt klart. I denna utveckling blir denna bok en intressant och säkert på många sätt viktig stimulans för många lärare med sina många praktiska infallsvinklar.

© C Mikael Matthis, SoulBooks, nov 2012.

fredag 5 oktober 2012

Gott fiskefänge som relationsbyggare


Författare: Christer Olsson
Titel: 
 Vart är du på väg - och vill du dit?
Förlag: Liber
Publ år: 2012
Sidantal: 154. Hårda pärmar.
Rec datum: okt 2012
Rec av: C Mikael Matthis


Ledarskapsböcker har ofta en god ansats, som de flesta böcker förstås som vill inspirera till ökad utveckling. Det är författare som oftast har gedigen erfarenhet av sitt arbete med människor. Som valt att ägna sin tid åt att försöka skapa bättre arbetsklimat och bättre förutsättningar för företag att växa genom att ta hand om sin personal. Ofta genom ett praktiskt synsätt. Men tyvärr också ibland på ett mer teoriskt plan med främst olika välsmorda modeller snarare än egna erfarenheter, sann, djup empati och vilja till mer varaktig förändring.

Detta kan nog ändå sägas vara denne författares lysande vägvisare. Jag känner inte till författaren direkt innan, men han är tydligen en välkänd föredraghållare, coach och organisationsstöttare, av många olika slag enligt honom själv. Jag förstår dock från boken och också från något inspelat videoföredrag som jag kikade på som hastigast på nätet, att det verkar vara någon som grundar det han talar om i egen erfarenhet.

Förf ger ibland både humoristiska och lite luriga vändningar, både i sitt språk och innehåll. Det är en göteborgsk salthet som strömmar ut här, en enkelhet som ibland kan låta nästan lite överdrivet jordnära, med fiskdoft och att stå stadigt i båten. Men som har en trygg ton av att vilja möta människor, får jag en känsla av, som man är. Inga krusiduller, kanske lite barskhet på ytan, ett robust handslag, stålgrå ögon. Men med ett varmt hjärta som bultar för en något större vision kring det här med att växa som människa. Inte bara ”vara chef” eller ”personal” eller ”driva företag med högsta vinst”.

Denna historieskildring kring sig själv som ”fiskarsonen från västkusten” är något som återkommer i boken som en bakgrund, ett medvetet varumärke kanske? Samtidigt skulle jag våga mig på att säga att detta får stå för en djupare längtan efter något kring det oförstört mänskliga i all affärsverksamhet. Men också överlag i att leda sitt eget liv.

Här hittar du inga tjusiga teorier, ingen statistik, ingen forskning. Och det behöver inte vara fel att få den informationen i sig, inte alls. Men här är budskapet mer avskalat, samtidigt personligt och ganska hantverksmässigt inriktat. Här får läsaren ingen ytlig pepping, vilket kan kännas skönt vad gäller denna typ av böcker. Istället mer vardagliga resonemang kring olika frågeställningar. Hur vi kan omvandla roller. Hur det är att skapa ett gott ledarskap genom sin egen personliga förankring, tillit och ökade tydlighet. Också som förälder, vilket ägnas en del utrymme.

På slutet Christer Olssons egna svar på vanliga frågor som han säger att han ofta möter på föredrag och olika offentliga sammanhang. Och av någon lite mer outgrundlig anledning dyker FNs barnkonvention i nedbantad form upp sist i boken. Det är tydligt att författaren har nära till ett eget (inre) barn, som han också berättar om när han grät av filmen/musicalen Mama mia. Det är fint i sig och säger förstås en del om känslighet och önskan att ta tillvara detta hos andra, tänker jag. Att den filmen kunde skapa detta är dock för mig svårförståeligt, men det är en annan sak.
Poängen här, är att vi kan känna efter mer, genom att lära oss mer, lyssna mer, öppna oss mer. Lite mer kärlek, lite mer hav, lite mer sann näring. Alla goda krafter behövs i vår tid.

©C M Matthis, SoulBooks, okt 2012.

måndag 5 mars 2012

The Vortex – Lagen om attraktion i relationer


Filmtitel: The Vortex – The Law of Attraction in Relationships (DVD)
Förlag: Fönix musik & film
Publ år för film: 2009 på engelska, i översättning 2011.
Speltid: 73 min.
Subtitles: Alla nordiska språk. Engelska grundspråk.
Datum: mars 2012
Rec av: Nina Matthis

Det amerikanska paret Esther och Jerry Hicks, har gett ut en mängd böcker och filmer om hur attraktionslagen fungerar. Sedan Ester började vara uttolkare för Abraham (ett högre väsen, eller snarare en grupp väsen som kallar sig detta) på åttiotalet, har hon och Jerry rest runt i USA och hållit välbesökta workshops. De har levt och arbetat ihop i alla dessa år, tills i november förra året då Jerry gick bort. Vad jag har hört planerar Esther att fortsätta arbetet på egen hand.
Men när jag ser den här filmen, där Jerry fortfarande är med, inser jag det stora värdet av hans närvaro. Även om Jerry inte var ”uttolkaren” så hade han en varm och öppen energi som spred ljus och glädje omkring sig. Han var alltid full av frågor och ständigt intresserad av Abrahams visdom och svar.

Filmen The Vortex är lika bra som deras övriga material. Relationer är i fokus här, och hur det känns att vara i eller utanför The Vortex. Eller i och utanför sin egen själsenergi, som är ett annat namn för samma sak. Att vara i The Vortex är (i stora drag) att leva utan motstånd till sina önskningar. Med andra ord, att inte tänka brist utan att verkligen tillåta, bejaka och känna (uppleva) sin underbara önskan så att den attraheras och blir verklighet.

Enligt Abraham attraherar vi det som vi fokuserar på. Livet speglar upp våra tankar. Av denna anledning skapar bristtankar en avsaknad av det vi önskar oss, fastän vi ofta tror att vi har en ”positiv önskan”. Ett exempel: En kvinna i filmen kommer fram och får sin fråga undersökt av Abraham (genom Esther). Hon önskar hett en partner, men lyckas inte hitta någon. Under samtalet visar det sig att hon egentligen inte tror att hon kan hitta någon man – och hennes liv har hittills speglat upp den ”sanningen”.

Hon berättar att hon i tidigare relationer lämnat The Vortex så fort hon haft en kärleksrelation. The Vortex kan även beskrivas som den plats inom oss där vi upplever lugn, glädje, frihet och helhet – vårt sanna jag. Men när denna kvinna haft en partner, har hon lämnat denna plats inom sig. Abrahams råd till kvinnan är att vara i The Vortex och därifrån ”bjuda in” rätt man, som enligt attraktionslagen kommer att vara en man som också befinner sig på den platsen inom sig. Och att fortsätta stanna kvar i The Vortex i den eventuella relationen med denne man.

Hon kommer nämligen att märka när hon lämnar The Vortex. Det sker så fort hon att lider av sina egna stressfyllda tankar. Hennes träning blir alltså, att känna när hon lämnar sitt inre väsen när hon är tillsammans med en man. När hon upplever känslomässig stress i relationen, kan hon bli medveten om sina tankar, återvända till sitt sanna jag och känna sig hel igen. Flera kursdeltagare får sina relationsproblem undersökta i denna kloka och tänkvärda film, som kan ses många gånger för en allt djupare och klarare förståelse.


© NM SoulBooks, mars 2012.

söndag 30 oktober 2011

Låt känslorna visa vägen - Hicks



Titel: Låt känslorna visa vägen – Upptäck känslornas förunderliga kraft
Författare: Esther och Jerry Hicks
Förlag: ICA bokförlag
Publ. år: 2009
Datum: okt 2011
Rec. av: Nina M


Enligt Jerry Hicks, som tillsammans med sin fru Esther Hicks gett ut många böcker om tankens skapande kraft, så är det här den allra bästa av deras böcker. I två decennier har paret Hicks skrivit böcker och rest runt i USA och hållit seminarier i ämnet.
Nu hör till saken att de inte ”pratar själva” på seminarierna på det sätt som man tänker sig. Och inte heller skriver de själva på vanligt vis. Esther är snarare en kanal för en grupp avancerade själar, som gemensamt tagit namnet Abraham (för att det var det första namnet i namnboken).
Abraham talar genom Esther på seminarierna där Jerry är med och ställer frågor och antecknar Abrahams svar. Jerry skriver förord i böckerna, som annars bygger på Abrahams formuleringar och klokheter genom kanalen Esthers penna (eller dator). Så är det med det.

SoulBooks har recenserat flera Hicks-böcker, så mer information om paret Hicks arbete finns att hitta i menyn (slå på "Hicks").
Eftersom dessa böcker enlig min mening varit så bra, var det svårt att tro att just denna bok skulle ”vara bäst”, som Jerry Hicks skrev i förordet. Upplägget är lite annorlunda än i de andra böckerna. I den här boken får en fråga väldigt mycket plats och besvaras med stor omsorg. En fråga eller snarare ett ämne lyder exempelvis: ”Jag slösar bort mitt liv i bilköer”. Ja, tänker man, sådant kan nog vara ett stort problem för någon. Och så läser man med stor behållning om ett problem som man själv aldrig haft! Några andra frågor som behandlas är: ”Vår son är homosexuell” och ”Andra stjäl mina kreativa idéer” och ”Min make talar om hur jag ska köra” och ”Jag hittar inte någon partner” o.s.v.

Alla dessa ämnen, som inte alltid låter så spännande för läsaren, har ändå en tendens av bli just det när Abraham tar sig an dem (ibland på nio, tio sidor). Svaren visar sig beröra läsaren i alla fall, för de är alla existentiella - på något vis - och Abrahams svar är alltid mycket visa och intressanta. Det finns en stor intelligens i de lösningar som Abraham presenterar, och en stor ödmjukhet. Lösningen är, som alltid i Hicks böcker, att tänka tankar som skänker lättnad. Men samtidigt presenteras en process.

Det är inte så lätt att tänka en tanke som är en kovändning från den första (plågsamma) tanken. Då känns det som att man ljuger för sig själv, och då låser det sig förstås. Nej, trixet är att långsamt vända på tanken, genom att tänka en tanke som känns lite bättre än den första tanken. Och sedan, därifrån, tänka ytterligare en tanke som skänker ännu större lättnad, tills det känns naturligt att tänka på ett glädjefyllt sätt.

Man kommer långt med att vara snäll mot sig själv, att inte döma sig själv så hårt, menar Abraham. Så tipset är att tänka tankar som skänker lättnad, eftersom dessa tankar leder oss till vårt inre väsen som består av glädje och ren positiv energi. Genom det börjar vi att tänka mer och mer likt vårt eget inre väsen, och kommer på det viset mer i samklang med sitt sanna jag. Men det sker som sagt i steg.
En person i boken som är arg på sig själv för att hon är så oorganiserad börjar med att anklaga sig själv mycket hårt för det. Hon får tipset att se på sig själv med vänligare ögon och tänka mer förstående tankar om sig själv. När lättnaden infinner sig på grund av de nya tankarna skapas nya öppningar och ny lust. Spänningar och motstånd upphör och lämnar dörren öppen för ren, sann källenergi. Och lösningar kan äntligen infinna sig.

Exemplet ovan kanske inte låter så intressant, men jag lovar; det är det när man läser boken! Jag har också lust att kalla denna bok för parets Hicks bästa. Nu har jag i och för sig bara läst fyra, fem stycken, men jag vill ändå hålla fram just denna titel särskilt. Jag kan inte förklara varför, men jag hade lust att läsa lite varje kväll i boken och var glad över att den inte tog slut alltför fort. Och det är gott betyg.


© NM SoulBooks, okt 2001