Filmen The seven spiritual laws of success med Deepak Chopra

Filmtitel: Deepak Chopra The seven spiritual laws of success
Baserad på: Deepak Chopras bok 7 lagar
Förlag: Fönix musik & film
Publ år för film: 2007 på engelska, i översättning 2009.
Speltid: 1 tim och 4 min
Subtitles: Ja, alla nordiska språk. Engelska grundspråk.
Datum: nov 2009
Rec. av: Mikael Matthis

I den här ofta vackra filmen med inslag från naturbilder och ett lugnt tempo, får vi möta Deepak Chopra och hans tankar kring mänskligt växande. Hur vi kan skapa ökat medvetande, framgång och hälsa genom vår egen inställning och genom att bli en medskapare med universums flöde av kraft.

Här får vi också möta sångerskan Olivia Newton-John, känd för många bl a genom den gamla filmen Grease med John Travolta. Här träder hon dock fram i en ny form med en mer inre medvetenhet som hon också låtit ta form genom sina nya sånger.
Här får hon också använda sig av labyrinten som symbol men också direkt gestaltning. Det skapar ett fint ögonblick i filmen med ett berörande djup som uppstår där hon stilla går in mot sitt centrum, som också är ett större centrum i medvetandet, i planetens rörelse, i livets storhet.

Filmen baseras på boken med samma namn på engelska, Framgångens sju lagar. Chopra vill inspirera oss att se sambandet mellan ”framgång” och ”andligt växande”, tolkar jag det som. Att vi kan inte enbart växa genom materiell framgång, utan behöver snarast växa inifrån oss själva, i enlighet med en större helhet, för att nå harmoni och lycka.

I den första av dessa ”lagar” eller om man så kanske hellre skulle kalla dem ”principer”, vill Chopra ge oss insikt i hur ovissheten är en positiv kraft för oss. Det är i mötet med och närvaron av det okända som det kreativa sinnet kan få ny kraft och glädje. Det är i den kontakten med källan som vi förstår att vi inte behöver hålla fast vid det gamla.

I de övriga lagarna behandlas teman kring ”givandet”, ”karma – orsak och verkan”, om ”avsikt”, ”oberoende” och sist principen kring ”dharma”. Den sista av dessa är den som enligt Chopra sammanfattar och belyser alla de övriga i sig. Dharmat som är vår ”livsväg”, vårt förverkligande av våra uppgifter och vår inre sanning, vårt öde.



Chopra använder en lättsam blandning av vedisk ”tomhetsfilosofi” och mer modern psykologi och naturvetenskapliga rön inom biologi och hälsa. Även om det ofta faller ut väl, kan det ibland kännas aningen ”snabbkokt”.
Jag tycker det är ok i den här filmen, men kan ibland i andra sammanhang bli lite förenklat. Ett exempel här som jag tänkte på, är Chopras uppmaning att bara gå in i ”tomheten där ingenting finns, ingen tid, ingen energi” osv , och sen fylls allt på därifrån. Riktigt så enkelt är det förstås inte, även om jag tror mig förstå vad han menar.

Jag tänker att i kontakten med högre medvetandetillstånd lämnar vi våra gamla identiteter och mönster. Vi går på sätt och vis in i en ”tomhet” eller snarare i ett utrymme för något nytt, det som också Chopra och andra som talar i filmen återkommer till.
Att ha tillit till detta fält, detta rum av det okända, det ovetbara. Jag gillar den tanken, som knappast är ny i sig, men ändå blir bra illustrerad här. Vi kan ta steget ut i detta stillastående och invänta, lyssna till det nya som är på väg mot oss. Det är fascinerande och något jag känner igen mycket väl i mitt liv.


Men frågan är om det egentligen är ”tomt”, detta ”möjligheternas andliga rum”? Förmodligen är det precis tvärtom, även om vi inte kan se det mer vår fysiska syn.
Vi upplever snarare en ny nivå av medvetande här som är mer ”fullt”, men av en annan sorts finare energi, en annan mer utsträckt tid som upplevs som ”evig” på sätt och vis.
Det är också något den senare kvantfysiken närmar sig alltmer, t ex då man studerar rymden. Det man tidigare uppfattade som "tomrum" inser man inte är tomt - det är snarast en annan form av materia, ett annat slags rum.

Chopra försöker förenkla tror jag, för att nå så många människor som möjligt med sitt budskap. Han har på sätt och vis lyckats väl med det genom sina bestsäljar-böcker genom åren och sitt goda rykte som en kunskapsförmedlare inom den holistiska vetenskapen.
Han har en mer tillbakalutad roll i denna film, där andra också för fram dessa tankar. Genom kortare intervjuer och med Olivia Newton-John som en sorts huvudfigur gestaltas dessa sju principer som ger värme, en skön inspirerande atmosfär och goda tankar på vägen.

(Finns till försäljning på www.herkules.nu)

© Mikael Matthis, SoulBooks nov 2009.

Esoterisk astrologi - en väg till förståelse för människans plats i kosmos

Titel: Esoterisk astrologi - om reinkarnation och karma
Författare:Torgny Jansson
Förlag:White Eagle lodge
Publ. år: 1995
Sidantal: 258 s. limbunden
Datum: nov 2009
Rec: CMM

Den här boken handlar om den mer djupgående astrologin. Inte den veckotidningsbaserade som författaren kallar "exoterisk", medan denna astrologi kallas "esoterisk". Författaren menar att det är stor skillnad mellan dessa, vilket är lätt att instämma i. Det finns dock en rad olika typer av astrologi som ligger mellan dessa ganska omfattande begrepp. Därför kan det vara viktigt att se den genuina esoteriska astrologin som en egen kategori, inte bara i ett större psykologiskt perspektiv, utan överlag.

"Esoterisk" betyder egentligen inte "hemlig", utan snarare "dold". Här handlar det om en kunskap som varit dold för mänskligheten under mycket lång tid. Inte för att vissa skulle få tillgång till kunskapen för att nå mer makt etc, som vissa missförstått både begreppet och innebörden. Utan för att kunskapen inte skulle missbrukas, vilket skett tidigare i historien.
Att vi nu i denna tid ändå kan få möjlighet att på en kollektiv, mer allmän nivå tillgodogöra oss denna stora livsvisdom igen, är ett viktigt exempel (bland flera) att mänskligheten trots många svårigheter och brott mot livslagar, ändå är vid den punkten att ett större antal kan ha stor nytta och glädje av dessa innebörder.
Och att det kan bidra till att bistå mänsklighetens växande. All genuin esoterik är nämligen till enbart för att bidra till större perspektiv på livets utveckling. Att skapa tjänande och en större positiv verkan för fler, för mänsklighetens växande överlag.

Den här boken är ett sammandrag av den esoteriska astrologin i dess grund. Ämnet går förstås att utveckla mycket mer, men den här boken har som sin uppgift att verka som en introduktion.
Den funnits ute ett bra tag, men det var inte förrän nyligen som jag fick reda på att den fanns. Boken finns också på engelska.
Författaren, som är svensk men bor i England, bygger sin bok i första hand på ett större material; Esoterisk astrologi av Alice Bailey och mästaren Tibetanens undervisning.

Detta omfattande och djupgående arbete är en utmärkt bas för alla astrologer och överlag alla intresserade av en större livskunskap. Som astrolog om man vill ta några ytterligare kliv i sin utveckling som utövare och uttolkare av astrologins enorma kunskapsfält, är denna Bailey-bok ett "måste".

Det här är en bra bok tycker jag; enkel, lättöverskådlig och grundläggande. Den är också skriven med en behaglig ton som känns att författaren har både god inblick i detta ämne, men också en respektfull ton och genuin vilja till enhet mellan alla slags människor och trosformer.
Boken går igenom bakgrunden till hur astrologin ska ses som ett konkret kunskapsområde inom det andliga utvecklingsfältet. Här blir bakgrunden kring astrologin inte direkt belyst men ändå uppmärksammad, eftersom så litet är ännu känt kring denna i äldre civilisationer. Man vet på ett allmänt sätt att många äldre folk använt denna kunskap, men huvuddelen av dessa insikter och verkliga kunskapsområden är förmodligen fortfarande mycket mer esoterisk än vad forskare känner till.


Därefter följer en genomgång av de olika tecknen, deras förtjänster och men också deras svaga sidor. Man behöver vara medveten om, både som astrolog och som läsare av astrologi, att detta handlar om högre övergripande energier och deras uttryck. Och att det är främst människan i hennes ofullständighet som behöver bearbeta sina egna svaga sidor. Det är alltså inte energierna i sig som bär på dessa lägre aspekter, utan det handlar om hur människan kan tillvarata och rikta de olika möjligheterna. Detta tangerar psykologin på flera nivåer och tas upp på ett bra sätt på flera ställen i boken.

Här gås igenom hur ascendenten tycks spela en mycket större roll i det astrologiska arbetet med att stötta en människa att förstår, undersöka och utveckla sin karaktär och sin livsgärning i ett större själsligt sammanhang. Ascendenten sägs nämligen berätta om vår själsliga riktning snarare än som den traditionella astrologin tolkat det, vår främst fysiska eller psykiska väg. Själen här innebär ett större andligt perspektiv, inte främst den "personliga själen".

Här tas också de olika strålarna upp, som är sju stycken olika kosmiska energier, som genomtränger och påverkar alla livsformer i vårt universum enligt en "kosmisk klocka", en enorm kosmisk plan som påverkar och styr alla formers utveckling genom alla olika nivåer och världar, från den högsta till den lägsta.
Dessa sju strålar utgör också de olika kvaliteter och egenskaper, som varje människa bär på, både som möjligheter men också som hinder i deras lägre former.
Flera andra områden tas upp, ofta på ett enkelt och bra sammanfattande sätt. Ett av dessa är planeternas "esoteriska härskare", som skiljer sig från den traditionella astrologins tolkningar av styrande planetenergier. "Härskande" här avser ett planetärt inflytande som dominerar. Det kan också gälla ett zodiakiskt kosmiskt inflytande på en högre nivå.

Söker du en mer omfattande bok om astrologin och hur den kan användas på ett mer själsligt (andligt) sätt, kan denna bok vara en mycket bra grund. Detta inte minst för de som är intresserade av den esoteriska astrologin, men kan behöva en språngbräda mellan.


(Länk till författarens hemsida: http://www.astrology.se/index.html
Länk till boken Esoterisk astrologi av Alice Bailey. )


© CMM SoulBooks, nov 2009

Kommunicera med tillit - låt barnen utvecklas fritt

Titel: Kommunicera med tillit – en inspirationsbok för föräldrar och lärare
Författare: Justine Mol
Förlag: Optimal förlag
Publ. År: 2009
Sidantal: 106 s. Inbunden
Datum: nov 2009
Rec: Nina Matthis


Som en frisk fläkt från 70-talet kommer här en nyskriven bok ut om barnuppfostran från Optimal Förlag. Boken heter Kommunicera med tillit och den ger läsaren ett stänk av den pedagogiska anda som florerade för några decennier sedan. Ett förhållningssätt som går på tvärs mot den discipliniver som har ökat de senaste åren vad gäller barnuppfostran. Och det känns befriande.

Boken är skriven av holländskan Justine Mol, som är tränare och föreläsare i Non violent Communication. Hon är även trebarnsmamma, och det inger förstås förtroende när man skriver om barn. Den här i formatet lilla boken är tänkt som en inspirationskälla för föräldrar och lärare, ja för alla som har med barn och tonåringar att göra. Och Mols huvudbudskap är, att varken belöningar eller bestraffningar hör hemma i en konstruktiv barnuppfostran.

Att bestraffningar ifrågasätts i barnuppfostran är ju inget nytt (även om det blivit populärt igen). Men att belöningar kritiseras kan få många att höja på ögonbrynen. Är det inte bra att belöna mitt barn, när det gjort något bra? kan man ju undra. Men Mol ser belöningar som en form av manipulation, eftersom vi vuxna använder dem för få som vi vill. Att exempelvis säga till sitt barn: ”Om du äter upp allt på tallriken får du gå ut och leka en stund till”, är en sorts manipulation, menar Mol. Det är att styra barnet dit vi själva vill, vilket hindrar barnet att själv komma underfund med hur det vill göra.

Mol har i likhet med den kände danske familjeterapeuten Jesper Juul en stor respekt för barnets integritet. Hon, precis som han, utgår ifrån att barn är samarbetsvilliga av naturen. Det enda som krävs av oss vuxna är att vi är tillmötesgående och verkligen lyssnar på dem – utan att rätta dem. Barnen behöver inte fler regler att följa och lyda, utan i stället komma i kontakt med sin egen vilja, som i sin essens alltid är konstruktiv.

Att växa på riktigt kan aldrig handla om tvång, menar Mol, utan att alla inblandade (vuxna som barn) kan uttrycka sina önskemål och samtidigt vara öppna för andras behov. Det slags kaos som man lätt tror skall bryta ut i en sådan barnuppfostran, infinner sig inte. I stället uppstår ett lugn, eftersom alla får utrymme att växa. Det är den friheten, som enligt Mol skapar en naturlig självdisciplin, som gynnar alla.



Det som vi vuxna kan öva oss i är tillit. En tillit till den sorts ”ordning” som följer när man vågar släppa på kontrollen och lämna sina vanemässiga tankar om hur saker och ting skall vara. I stället kan vi lyssna till varandra och se livet ur en mängd perspektiv. På så vis kan vi växa även som vuxna. Vi kan växa tillsammans med barnen och öva oss i tillit och upptäcka vad som händer när vi inte längre styr dem. Vi kan faktiskt märka (till vår stora förvåning) att allt blir mer harmoniskt utan vår envisa inblandning.

Mol varvar sina reflektioner med egna erfarenheter och andra målande exempel. Och i slutet av varje kapitel har hon med några tankeväckande övningar. Språket är enkelt. Hon krånglar inte till någonting, och kommer förstås inte med några pekpinnar. Jag upplever att hon förhåller sig till läsaren med samma öppenhet, som hon beskriver sina möten med barn. Åtminstone de möten hon har med barn i dag. När hennes egna barn var små gjorde hon nämligen samma tabbar som så många föräldrar gör för att styra barnen, berättar hon. Hennes insikter om samspelet mellan vuxna och barn, och befrielsen från ”rätt och fel”, tycks ha vuxit fram efterhand. Och jag är mycket glad att hon har skrivit en bok om det. En klok bok om tillit som verkligen behövs i dag.


© Nina Matthis, SoulBooks nov 2009

Läkemedelsindustrin och dess etiska problem

Titel: Sjuka pengar - En svensk insider skakar läkemedelsindustrin
Författare: Peter Rost
Förlag: Optimal förlag
Publ. År: 2007
Sidantal: 219 s. Inbunden
Datum: nov 2009
Rec: CMM

Författaren är läkare och tidigare vice vd för ett av världens största läkemedelsbolag, Pfizer. Han gjorde en egen aktion mot detta bolag när han hoppade av och avslöjade företagets dolda affärer. Han blev en så kallad "whistleblower", ett begrepp i USA som kan översättas med en "sanningsägare", någon som blåser i visselpipan för att få uppmärksamhet för en viktig fråga. Detta var också bokens mer slagkraftiga, ursprungliga titel på engelska.

Rost har vågat mycket och satsade allt på att lyckas i sitt avslöjningsarbete, vilket är utförligt beskrivet. Boken är upplagd nästan som en sorts roman i lätt thrilleraktig stil, kanske för att locka läsare? Man får följa huvudpersonen i jag-form när han kommer på olika felaktigheter i bolaget som han först försöker lyfta på ett sansat, kommunikativt sätt, men förstår snart att det finns inga såna kanaler eller möjligheter i dessa miljöer.
Här finns dock ingen direkt traditionell thrillermässig hotbild eller spänning som griper tag i läsaren. Och frågan är om den inramningen alls hade behövts, både berättartekniskt och innehållsmässigt. Ämnet torde vara så viktigt i sig; hur läkemedelsbolag tycks ställa sig över lagen och verka godtyckligt enbart för att tjäna pengar.

Boken har ett mycket gott syfte och kan läsas med god behållning av många som är engagerade i detta område: Hur man gör business på hög nivå. Samtidigt blir denna berättelse i en stor del av boken ganska tröttande för den som inte är så insatt i eller intresserad av amerikanska bolags upplägg och detaljrikedomen i dessa affärer till vardags.
Det är ett intressant grepp att skriva som Rost gör, som en berättelse, där han börjar med sin frus vånda inför dessa avslöjanden. Men det är för många detaljer, tycker jag, för många mail och vad varje person sade om just detta moment osv. Det är förstås viktigt för dokumentationen i sig och därför säkert värdefullt. Men då kanske boken skulle ha skrivits på det sättet också?

En annan fundering som dyker upp för min del, är att denna uppgörelse handlar mycket om Rosts egen historia. Det blir lite väl personligt ibland kan jag tycka i hans skildringar av alla möten osv. Uppgifterna om ett bolag (och vad jag förstått överlag läkemedelsbolagen i USA) som lurar amerikanska medborgare med förhöjda priser, men också genom mutor, inte minst till läkare, är förstås allvarliga. Dock kommer ingenting fram om vad som verkligen är läkemedelsbolagens stora problem; nämligen deras produkter och hur detta slår mot människors hälsa.
Detta slår också Rost fast flera gånger, att han är mycket positiv till dessa bolag i sig. Han gillar deras produkter, men inte deras sätt att göra affärer.

Detta är nog en bra början att se ett mycket större perspektiv på vad dessa bolag egentligen gör, därför kan denna bok vara viktig i den här debatten där många andra har gjort värre avslöjanden egentligen.
Det står på bokens baksida att "Peter Rost utmanar den globala läkemedelsindustrin". Ja, det gör han säkert på en nivå.
Men det finns nog många fler, än mer djupgående perspektiv som kommer alltmer i dagern. Detta inte minst i dessa tider av krav på massvaccinering och vad dessa bolag gör för att sälja sina under lång tid oprövade medel, som dessutom i många fall innehåller klart hälsovådliga produkter.


© CMM, SoulBooks nov 2009.

The Shift – inspirerande film om andligheten inom oss

Filmtitel: The Shift – Finding your life´s purpose
Förlag: Fönix musik & film
Publ år för film: 2009 på engelska, i översättning 2009.
Speltid: 120 min. (Med extra skiva 3 tim material, ej textning)
Subtitles: Ja, alla nordiska språk. Engelska grundspråk.
Datum: nov 2009
Rec. av: Nina Matthis



Dr. Wayne W. Dyer är ett välkänt namn för många i dag. Han var en av pionjärerna inom ”positiv thinking trenden” och slog igenom på 70-talet med böcker som ”Älska dig själv” och ”Sikta mot stjärnorna”.
Några såg hans böcker som provokativa när de kom (vaddå älska sig själv och sikta mot stjärnorna?), men de sålde som smör. Och USA var förstås rätt land att lansera dem i. Där finns en tradition, där ingen skäms för att vilja lyckas: En positiv inställning till det positiva, om man säger så. En anda som vi svenskar sakta anammat och själva börjat uttrycka inom nytänkar-facket, fast på vårt sätt.

Den som bara känner till Dyer från 70- och 80-talen kan bli överraskad av den här filmen. Och det kan bero på att Dyer genomgick ett inre skifte på 90-talet och blev betydligt mer intresserad av den andliga dimensionen av livet.
Dessförinnan var han mer ego-styrd och mycket mån om sin yrkeskarriär, berättar han själv. Men så hände något. En inre upplevelse, som förändrade honom på djupet. Ett magiskt möte med sig själv, som för någon annan kanske hade gått obemärkt förbi. Men för Dyer kom den upplevelsen i precis rätt stund. Han förstod. Han fick kontakt med något större inom sig själv och insåg att allt finns här och nu, och inte där borta och sen.

Filmen The Shift handlar just om dessa inre skiften, som liksom förvandlar en människa till den hon är. I filmen berättar Dyer om dessa existentiella skiften. Hur de kan gestalta sig och upplevas för oss människor. Han berättar även om vad som kan föregå dem: En känsla av tomhet eller frustration i det liv man lever. Inte för att något egentligen saknas rent materiellt, utan just för att det inte är ett äkta liv utan ett ”ego-liv”, styrt av blind anpassning och personliga begär.

Dyer berättar om sitt gamla liv, som på många vis var ”lyckat”, men långt ifrån balanserat. Han ger några exempel; ett var när han satt vid ett restaurangbord med sin stora familj (fru och fem barn) och fick veta att de inte serverade alkohol där. Då blev han så upprörd över att han inte fick dricka öl till maten, att han genast marscherade iväg därifrån – förblindad av begär - med familjen i släptåg. I filmen skakar han på huvudet åt minnet av sin egen självupptagenhet, som tycks vara mer eller mindre obegriplig för honom i dag.



Men det här är inte bara en dokumentärfilm. Det är även en spelfilm. På ett mycket skickligt vis vävs en intervju med Dyer samman med två separata händelseförlopp (scener ur två äktenskap) som illustreras av skådespelare. Vi får följa två par som av en händelse kommer till den plats där filmen om Dyer håller på att spelas in. Vi får en inblick i deras vardag före ankomsten till den ”förvandlande platsen”; en sorts kursgård i Monterey i Californien. Och vi får se dem gå igenom ett inre skifte, där på platsen, som förändrar deras liv.

Här måste regissören Michael Goorjian hyllas. Ett sådant filmkoncept; dokumentär blandat med spelfilm, kan inte vara lätt att sy ihop. Risken är att det blir larvigt och övertydligt med dessa scen-illustrationer till en berättare och hans budskap. Men här blir det inte alls larvigt eller övertydligt. Tvärtom. Det blir både gripande och effektfullt, eftersom regissören och Dyer själv har en osedvanlig närvaro filmen igenom. På så vis rider filmen på den slags större närvaro, som den också talar om.

Det är med andra ord en mycket inspirerande film. Dyer har en sällsam berättarförmåga, och den ödmjukhet och fridfullhet som han utstrålar känns äkta. Han talar bl.a om livet som indelat i två faser; en förmiddag och en eftermiddag. På förmiddagen är det ofta egot och de personliga ambitionerna som styr oss människor. Men under livets eftermiddag blir det bara tomt inom oss om vi fortfarande låtsas att det är förmiddag. Vi är på väg att förändras. Ett inre skifte håller på att ske. Men vi måste vara uppmärksamma på själens signaler, och ta emot dem när de ”knackar på”. Då kan livet ta en ny riktning; mot ett medvetet, andligt och mer fulländat liv. Då kan vi njuta av livets eftermiddag och känna att vi går hand i hand med ”syftet” i vårt liv. Och det skapar ett djupt lugn inom oss – en existentiell tillfredställelse.

(Finns till försäljning på www.herkules.nu)


© Nina Matthis, SoulBooks okt 2009.

Filmen Den fredlige krigaren (Peaceful Warrior) - en tät historia med stark livsnerv

Filmtitel: The peaceful warrior
Baserad på: Dan Millmans bok Den fredlige krigarens väg
Förlag: Fönix musik & film
Publ år för film: 2007 på engelska, i översättning 2009.
Speltid: 1 tim och 55 min
Subtitles: Ja, alla nordiska språk. Engelska grundspråk.
Datum: okt 2009
Rec. av: Mikael Matthis


Handlingen är ganska enkel. Huvudpersonen, på vissa sätt en ung Dan Millman, är en framgångsrik atlet med ringar som främsta gren. Han lever ett vanligt studentliv med en ganska blaséaktig stil, fester, grabbighet och höga ambitioner att nå OS. Samtidigt känner han sig vilsen och tom, även om han inte skulle medge det för någon.
En sen kväll kommer han till en bensinmack där han möter en äldre man som driver stället. Han kommer att kalla honom Sokrates, underbart spelad av Nick Nolte. Mannen tycks ha svar på alla frågor, inte minst de han knappt känner till inom sig själv.

Det jag minns som en hyfsad bok har här lyfts fram och koncentrerats till en tät, engagerande och spännande film. Som jag skrev om Nionde insikten alldeles nyligen, så är det inte speciellt lätt att göra film på bra böcker. Men här har man lyckats otroligt väl.
Med liten spelyta, tätt skådespeleri, intensitet i dialogerna, bra tajming med tystnader, skapar man väldigt mycket handling trots att det egentligen inte händer speciellt mycket rent fysiskt.

I en intervju (som jag bara såg inledningen av på nätet) säger Millman att jo visst var mötet verkligt.
Det fanns en sådan bensinmack och det fanns en vägledare på riktigt. Han var tydligen någon sorts buddhist. Men att gestaltningen av Millman själv inte är densamma som hans verkliga liv då. Annars var ju Millman själv tydligen väldigt engagerad i gymnastik (ringar) och sport.

Huvudpersonen, spelad av en ung kille, Scott Mechlowicz, är mycket trovärdig och balanserar bra i de sturska upproren – som när vår personlighet gör uppror mot vår ”högre vilja”, själens rörelse. Och visar levande på processen av hur egot eller de hindrande mönstren i personligheten långsamt bryts ner för att hitta en ny grund i en större inre kontakt och tillit till livsflödet.

Överlag är alla skådisprestationerna mycket bra; huvudpersonens vänner, och den kärlek som långsamt växer fram med Joy gestaltas fint av Amy Smart. Det är för övrigt gestaltning av den kvinna som Dan Millman kom att gifta sig med och fortfarande lever med i norra Kalifornien.

Att filmen lyckats, beror också till stor del på regissörens arbete, säger min fru som är en god filmkännare, och jag håller med. Regissören måste haft ett gott fokus inom sig och en stark förmedling. Kunnat samlat skådespelarna kring ett eller två enkla teman, som en röd tråd, och hållit en stark intensitet i avsikten.
Det beror nog också på ett bra manus där man som sagt plockat ut ett koncentrat av boken på ett ovanligt lyckats sätt.
Här har man tagit fasta på möten med mellan den unge mannen och läraren, men också de snabba kasten in i en expanderad verklighet där tyngdlagen då och då sätts ur spel.
Det är häftiga scener som känns väldigt levande och inte alls konstgjorda eller överdrivna. De tar oss med i fantasin in i andra (eteriska) möjligheter där vi kan förflytta oss mer fritt med vår fysiska kropp. Framförallt speglar detta i filmen möjligheten att expandera vår medvetenhet. Det är det som är grunden. Sensationerna är ”bara” kittlingen.


(Finns till försäljning på www.herkules.nu).


© CMM SoulBooks, nov 2009.