The Golden Year – Från frustration till förändring

Titel: The Golden Year – Ta makten över ditt liv på ett år.

Författare: Hannah Widell och Amanda Schulman

Förlag: Tukan Förlag

Publ. År: 2015

Sidantal: 187. Pocket.

Datum: augusti 2015

Rec. av: Nina Matthis

Hannah Widell och Amanda Schulman är systrarna som både skriver böcker ihop och har en podd tillsammans där de pratar om sina känslor och om livet i stort. I boken The Golden Year är ämnet förändring inom livets olika skeden och områden. I den här boken börjar alla positiva förändringar med en känsla av frustration. Den känslan kan vara en gåva, hanterad på rätt sätt, menar författarna och ger sig i kast med att berätta hur.

Här belyses förändring inom kärlek, välmående, vänner och jobb. Och alla kan nog känna igen sig, för vi har alla har åkt med i livets berg- och dalbana och upplevt förändringens smärta och lycka. Det kan vara läskigt med förändring. Men författarna välkomnar den där gnagande känslan av olust och obehag, och ser dessa känslor som inre vänner. Inte förrän vi har sagt ifrån, lämnat något/någon eller vågat göra på ett nytt sätt, får det nya som vi har längtat efter plats. Det gäller alltså att känna efter, respektera sin känsla och skrida till handling, enligt författarna.

I boken finns flera knep att ta till när man känner sig vilsen i förändringsdimman. För mellan frustration och ny klarhet finns ibland en segdragen förvirring. Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka? Hur ska jag våga? Ska jag stanna eller gå? Är det mig det är fel på eller är det hon/han som är knäpp? Författarna stöttar och inspirerar, inte minst genom sina berättelser om egna tillkortakommanden i pinsamma situationer. De bjuder på sig själva på ett naturligt sätt, ungefär som man gör med någon man känner förtroende för och tycker om.

Under läsningens gång upptäcker jag att dessa systrar inte bara är varandras systrar. Det är även läsarens systrar. För såhär önskar nog många att de kunde prata med en syster; förtroligt, direkt, stöttande, uppiggande, ärligt, larvigt, kärleksfullt, djupt och ytligt på samma gång. De utger sig inte för att vara experter annat än på sina egna erfarenheter. Och det är det som gör det levande. Igenkänningsfaktorn är hög. Och med den kommer lättnaden. Lättnaden att man inte är ensam om att känna si eller så. Insikten om att vi är ganska lika vi människor och att alltihop, högt och lågt, är okej.

Boken tar också upp ämnet självförtroende. Båda författarna blottar sina rädslor och svagheter även här. De är absolut ärliga, men som läsare får jag ändå för mig att de har en ganska stor dos självkänsla. Kanske större än de själva vet om. För att våga ge av sig själv, så naturligt som de gör, så krävs en inre plattform där reflekterandet äger rum. Och en inre plattform är, som jag ser det, själva grunden för en god självkänsla. Det är som att kärleken till livet och förundran över det som utspelar sig i det inre och i det yttre, är större än rädslan att göra bort sig. Själva sökandet blir större än de själva, och det är då som en bok blir intressant.

© Nina Matthis, SoulBooks aug 15.

Loppisboken – att se nytt i gammalt

Titel: Loppisboken

Författare: Ida Magntorn

Foto: Tine Guth Linse

Form: Helena Åkesson Liedberg

Förlag: Ica Bokförlag

Publ. År: 2010

Sidantal: 118. Inbunden

Titel: Från loppis till salong

Författare och foto: Ida Magntorn

Form och illustrationer: Helena Åkesson Liedberg

Förlag: Ica Bokförlag

Publ. År: 2012

Sidantal: 125. Inbunden

Datum: sept 2013

Rec av: Nina Matthis

Att gå på loppis har varit ett kärt folknöje länge. Nu verkar detta enkla nöje sprida sig med en väldig fart, och man kan nog kalla det för en trend. Ett antal tv-serier om antikviteter kan ligga bakom det ökade intresset. Men kanske även den nya livsstilen ”simple living”; att slå ner på tempot, kliva av ekorrhjulet, byta varor och tjänster med varandra och hitta på egna kreativa lösningar som inte kostar en massa pengar.

Författaren Ida Magntorns vurm för gamla prylar ligger alltså helt rätt i tiden. Först kom Loppisboken ut för några år sedan, och efter den kom uppföljaren Från loppis till salong. Man kanske kan tro att dessa böcker handlar om pengavärdet på diverse loppisfynd, men så är det inte. Istället handlar de om lust och känsla för gamla, billiga och udda ting. Och hur man kan använda eller förvandla dem till något nytt.

I Loppisboken får vi veta historien bakom en del gamla saker, som är lätt att fynda på loppis. Var de kommer ifrån. Hur och när de gjordes. Och varför vissa saker har blivit ”inne” och ”ute” växelvis genom åren. Fotografierna är många och färgglada. Magntorn fokuserar på porslin, glas, tyg och metall. De lite mindre grejerna alltså. Sådant man kan ha i köket, på byrån, på bordet. Hon har en förkärlek för det snirkliga och söta. En smak som kanske inte delas av alla läsare, men säkert av en hel del. Och tipsen är inspirerande.

I boken Från loppis till salong delar Magntorn med sig av sina egna påhitt, hur hon har gjort om sina stolar, fixat lampor och klockor av sina loppisfynd. Kreativiteten flödar. Allt är inte vackert, men kul. Hon använder glatt en gammal pälsmössa som tehuva och gör en ljusstake av en blockflöjt. Ja, varför inte? Hur som helst, att gå på loppis och köpa grejer för en tjuga styck känns bra i magen på något sätt. Billigt, återanvänt och kreativt – och inte minst trevligt. Undra på att det blivit poppis.

© N Matthis, SoulBooks okt 2013.

Inred med Blommor – blompoesi av Tricia Guild

Titel: Inred med blommor
Författare: Tricia Guild och Elspeth Thompson
Förlag: Max Ström
Publ år: 2008
Sidantal: 159, inbunden. Storboksformat.
Datum: sept 2011
Rec. av: Nina Matthis


Det finns något hos den världskända inredaren Tricia Guild som påminner om musikern Enya. Båda har de en förmåga att ”ta ner himmelen på Jorden” inom sina speciella områden. Den klara, glädjefyllda, enkla, sfäriska och oemotståndliga musik som Enya skapar, har sin motsvarighet i Guilds unika design. Båda verkar tala med änglarna när de använder sin väl utvecklade intuition i sitt skapande.

I den här boken fokuserar Guild på blommor i hemmet. Hon är inte bara en passionerad designer som skapar tyger, tapeter och inreder hem, vilket många känner till, utan hon är också en blomälskare av stora mått. Det är mycket inspirerande, just den där kärleken hon känner för blommorna. Ibland köper hon dem på stan (hon har hem både i London och i Italien), ibland plockar hon dem från den egna trädgården. Sedan sätter kreativiteten igång. Och det finns ingen ände på den, verkar det som, bara kärlek.

Färgerna i boken är så fantasiska att man lätt blir sittande med en sida uppslagen och slukar den med en färghunger som man inte visste att man hade. Guild har en berömd känsla för färg, och hon parar gladeligen ihop alla tänkbara färger i sina blomarrangemang och låter dem spraka mot lika knallfärgade väggar. Ingenting verkar överdrivet uttänkt. Arrangören har säkert tänkt och funderat, men resultatet påminner mer om det lilla poetiska citat som finns att läsa i boken (bland många): ”Blommor får oss att betrakta världen likt fjärilar”. För det finns något enkelt, lätt och eteriskt över Guilds arrangemang. Som om hon skapat dem genom en lätt touch med sin osynliga trollstav.

Det handlar enbart om snittblommor. Krukväxter tycks inte vara Guilds melodi, vad jag kan se. Ingen stor kruka med jord i någonstans. Hon beskriver med stor beundran snittblommans flyktighet; dess korta livslängd som tycks förstärka intrycket hos betraktaren. Vetskapen om den korta blomstringen skärper sinnena. Skönheten hos de sammetslena bladen, som kanske bara skimrar i ett par dagar, öppnar genast våra hjärtan. Passa på! I morgon är en annan dag.

Guild klipper gärna av längre stjälkar och låter blommorna flyta runt i låga vaser, för att på samma bord, lite överraskande, placera en annan blomma med en skyhög stjälk. Men allt blir vackert ändå. Simsalabim! Och har du ingen bra vas, så ta en tekopp. Eller en diskad syltburk. Eller en flaska. Allt blir vackert med ett öga fyllt av kärlek och själslig lust. Himmelskt vackert.


© NM SoulBooks, sept 2011

Trender inom inredning: ”Det vitas” genomslagskraft - Shabby chic. Och värdet av att rensa ut det gamla.

Författare: Anna Örnberg
Titel: Inred lantligt på ditt eget sätt
Förlag: Semic press
Publ. år: 2011
Sidantal: 144. Kartonnage
Rec datum: sept 2011
Rec av: CMM


Författare: Mary Lambert
Titel: Stora boken om att röja och rensa
Förlag: Semic press
Publ. år: 2011
Sidantal: 176. Kartonnage.
Rec datum: sept 2011
Rec av: CMM


Har du tänkt på att färgen vitt de senaste åren haft en väldig genomslagskraft i de svenska hemmen (och säkert på många andra håll i världen)? Design och inredning har periodvis formligen svämmat över av denna vilja till renhet och förnyelse, tycks det.
Att skala bort det onödiga, även prylmässigt, och renodla rummet med dess rymd. Som kanske kan fyllas med annat.

Jag vet inte hur tankarna går inom denna bransch, men tydligt är i alla fall att det vita inslaget tagit en ny plats. Jag tror det hänger ihop med tidsandan. En längtan efter ett mer ”andligt rum”, även om denna längtan till stor del kan vara omedveten.

Det vita inslaget är en av grunderna i stilen ”shabby chic”, som enkelt kan översättas till ”slitet modernt”. Det är en stil som kommit mycket senaste åren där man gärna använder gamla inslag i möbler, tyger, tapeter, men med ett romantiskt, ofta feminint drag.
Ibland översätts detta till ”lantligt”, vilket kan missförstås, eftersom det inte handlar om en bondsk stil egentligen. Man målar hellre gamla trämöbler vita än behåller träfärgen i sig t ex. Men använder också färger, men gärna lite mer i slitet, drömskt format än med starka lysande färger.

I boken Inred lantligt är grunden fortfarande den vita färgen. Men här betonas samtidigt en ökad blandning där olika stilar ska kunna samsas, tycker författaren. Just att du ska kunna göra det själv, är också en poäng här.
Det här är helt enkelt en handbok med fokus på det praktiska utförandet med massor av tips på inredning med enkla medel. Stilarna som tas med här kallas ”bohemiskt, industriellt, elegant, shabby chic”.
Det är en god tanke förstås att alla kan och också bör inreda som de vill, det är ju egentligen självklart. Att man inte behöver följa modetrender alls egentligen.

Men om man nu är intresserad av dessa olika uttryck då kan den här boken vara en inspiration. I alla fall om man gillar att klippa, klistra, fixa och måla på egen hand.
Jag själv blev ganska förvånad och aningen besviken över upplägget här. Det är alldeles för mycket av allt. Tyvärr blir det ganska rörigt och sammanpressat. Jag hade hellre sett mer översikt, renhet, vackra bilder som får ta sin plats i stillhet och få andas mer fritt.
Nu har tips på tips blandats med texter i olika typsnitt och med bilder i en väldig blandning. Men som pysselbok för den som gillar detta är det förstås en guldgruva.


Att röja och rensa är något som också ligger i tiden inom området hem och inredning. Titeln rider också på en annan, uppmärksammad boktitel, som kom ut får ganska många år sedan nu (Rensa i röran). Människor är trötta på överkonsumtion och slit och släng. Man satsar hellre på kanske lite dyrare, men färre saker. Eller det man verkligen har glädje av och sätter värde på. Också att överlag ha färre grejer. Allt detta verkar vara en förnuftig trend.
Detta hänger förstås samman med en ökad medvetenhet om jordens resurser, miljötänk, men också en ny sorts estetik.
Min fru och jag har speciellt de senaste åren ägnat oss mycket åt rensning i hemmet. Det är förstås något man har glädje av att göra då och då. För vår del har det blivit mer intensivt och systematiskt under somrarna, då mycket också fått åka iväg till loppisar och andra kanaler för gåvor eller försäljning.

Jag var därför nyfiken på den här titeln. Den rider på en våg av intresse för det rena hemmet, men också för feng-shui. Denna äldre österländska inredningskonst som också har medvetenhet om livsflödena och ”det eteriska rummet”. Dessa inslag är också belysta i boken, om än i enkel skala.

Det här är också framförallt en handbok. Boken är upplagd i två delar.
I del ett, som jag uppskattar mer, finns ett gott lugn, mer andning, vackra bilder. Här är fokus lagt på en mer översiktlig syn på ditt hem. Hur du kan upptäcka och förstå en del av hur krafterna i ditt hem fungerar. Och också påverkas och hindras av olika störande förlopp, både psykiskt och fysiskt. Vikten av att rensa ut gamla minnen t ex som inte längre behövs. Eller överlag högar och ställen där saker samlar damm och mer blir hinder än tillgångar.

Del två är mer flåsig. Här ska du få hjälp med att rensa ut i en organiserad listmodell. Listorna trängs med varandra. Ritade människor som ska symbolisera krafttag hoppar runt på sidorna i glada färger. Det blir (som i förra boken) ganska ansträngt.
Kanske passar detta vissa som verkligen har svårt att rensa ut saker och ting. Annars är det nog ganska överflödigt. Listor i bokform tenderar att bli väldigt överpedagogiska och missa sitt syfte.
Inspirationen ska vara lekfull och komma mer av lust och verkliga behov, tycker jag. Texten (typsnittet) i del två är också för svagt, vilket motverkar en god läsupplevelse.
Detta hindrar dock inte att tipsen i sig är bra och har praktiskt betydelse. Därför, återigen, kan de mycket väl ha sin goda effekt för de som upplever sig manade av detta slags system, kanske lite mer ”piska”.


© CMM SoulBooks, aug 2011

"Down-shifting" - modern form av gammalt koncept

Titel: Simple living - nya vägar till ett meningsfullt liv
Författare: Gitte Jørgensen
Förlag: Prisma
Antal sid: 272
Publ. År: 2007
Datum: 2009
Rec. av: MM


Aldrig förr har människans tempo i så många länder världen över haft ett så uppskruvat tempo. Det är förstås inte konstigt att detta levnadssätt skapat i många fall destruktiva konsekvenser, både för natur och för människan själv.

Senaste åren har det därför blivit alltmer populärt med något som kallas för "downshift". Dvs att "varva ner", relaxa, inte bara fysiskt, utan också psykiskt, men också existentiellt och ekologiskt.
Vi känner till många metoder inom västvärlden som kombinerar österländska uråldriga andliga metoder som meditation och olika alternativa behandlingsformer, med modern terapi och psykologi. Även i Sverige har detta blivit alltmer populärt, medan det i andra länder i Europa och USA varit en trend under lång tid.

Detta slags nytänkande som finns återgivet i flera böcker nu, bland annat i denna bok av Gitte Jørgensen, handlar dock inte riktigt om något mer djupgående andligt sökande eller praktiserande i sig.
Det här är mer ett vardagstänk, förmodligen skapat för de som är mitt uppe i en karriär som de känner inte ger dem det de önskar av livet. Att de stressar, inte hinner med sina nära relationer, bränner ut sig, kommer allt längre bort från sin egen kärna.
Denna typ av böcker vänder sig också till de som är på väg att lämna eller har lämnat de mer traditionella (marknads)värdena med sina olika typer av press, prestation och fokus på främst materiell vinning.


Gitte Jørgensen berättar att hon lämnade en traditionellt framgångsrik karriär inom marknadsföring för att förenkla och berika sitt liv. Idag arbetar hon framförallt med dessa nytänkande idéer där enkelheten står i fokus. Denna enkelhet har också ett miljömässigt ansvar. Men också ett inre miljöfokus, dvs att skala av inre obalans likaväl som yttre obalans och onödig masskonsumtion.

Där blir nuet en återkommande livslänk för att öka sitt ställningstagande i världen - men på ett helt nytt sätt. Inte "utifrån och in", dvs först bevisa genom gamla värderingar vad som anses vara framgångsrikt. utan ta reda på vad man själv vill, vem man är och vad man kan bidra med mer genuint.

Av flera liknande böcker i genren känns Gitte Jørgensens bok som mer genuin. Den talar till alla dessa människor i vardagen som verkligen behöver stanna upp mer på det sätt som hon själv vill förmedla; med enkelhet och praktisk närhet.

Sedan finns många steg vidare i denna utveckling av att närma sig sitt eget inre, men detta kan vara ett första steg.


© MM SoulBooks, sept 09.

Friskare liv - en uppslagsbok i tillämpad näringskunskap

Författare: Peter Wilhelmsson
Förlag: Ica Bokförlag
Publ. År: 1997
Sidantal: 329. Inbunden.
Datum: 1997.
Rec. av: Carl M

Den här boken måste anses vara en guldgruva för alla som vill förbättra sin hälsa. Den vänder sig till alla människor, men kanske är den gjord också med ett speciellt syfte, att stimulera och verka för en mer djupgående förståelse för näringsintagets rätta sammansättning i de professionella kretsarna inom den traditionella vårdapparaten. Därför vänder sig denna bok på ett alldeles speciellt sätt till alla läkare, kostexperter och andra verksamma inom området hälsa och utveckling.

Författaren uttrycker redan i sitt förord sin önskan att den här boken ska kunna förbättra samarbetet mellan den traditionella vården och den mer alternativmedicinska kunskapen. Förf. avser inte att alternativmedicinen skulle kunna ersätta traditionell vård, utan helt enkelt fungera som en berikande parallell källa till ökad hälsa.

Det är inte en alldeles lätt bok att greppa vid första kontakten. Den saknar en naturlig inledning på min nivå i alla fall, och jag förstår snart att den inriktning boken har med sitt professionella, vetenskapliga tonfall, vänder sig framförallt till den utbildade grupp som arbetar med dessa frågor och inte lika mycket till den oinsatte lekmannen.
Ändå är boken väldigt intressant och viktig, även för mig som lekman förstår jag det snabbt. Jag hittar genast olika sidor och områden som jag kan fördjupa mig i om jag så önskar. Jag tror boken är exemplarisk som uppslagsbok i ämnet.

Bokens inleds med en klar och tydlig redogörelse för vår tids behov av bättre hälsa, inte minst beroende på den skräpkultur och dess matvanor som en hel generation vuxit upp på, enligt förf. Därefter beskrivs kostens viktigaste komponenter, och även vad saknad av de olika basnäringarna kan leda till för problem och symptom. Därefter ställs kostråd samman med många olika utgångspunkter.

Kapitel 3 redogör för alla vitaminer; deras historik, kemi, funktion, vilka bristsymptom som visar saknad av respektive vitamin, deras positiva påverkan för att lindra eller bota sjukdomar och mycket mer. Kapitel 4 fungerar på samma sätt, men nu om mineralerna. Kapitel 5 beskriver så kallade “fria radikaler och antioxidanter”. Fler kapitel följer.

Wilhelsson har en mycket direkt och klar ton i de partier där han kan lägga ut sin text mer. Budskapet är tydligt; att kostomläggning och kostförbättring, utan att bli asketisk eller liknande, kan vetenskapligt dokumenterat avsevärt förbättra både den fysiska och psykiska hälsan för många människor som lider av många olika åkommor och sjukdomar, t ex allergier.
Här följer ett citat ur bokens rappt skrivna avslutande kapitel, där förf. visar på med en positivt syrlig ton den traditionella samhällsvårdens ofta nedtryckande inställning till det som borde vara självklarheter idag:

“En studie som omfattade 80 000 sjuksköterskor i USA visade en halvering av hjärt- och kärlsjukdomar med intag av blygsamma 100 mg vitamin E dagligen. Om detta vore ett nytt läkemedel skulle det få stora rubriker i tidningarna, men det är en alldeles för enkel, ofarlig och billig behandling för forskare och myndigheter att tro på. Detta trots att det redan finns flera tusen undersökningar som bevisar E-vitaminets välgörande och skyddande effekt. Byråkrater och teknokrater brukar vara sena att rekommendera förändringar. En folkstorm och ökat medvetande är vårt största hopp./.../ Vid en antioxidantkonferens i USA förra året med världens ledande vetenskapsmän ställdes en intressant fråga. Vetenskapsmännen tillfrågades om de själva intog vitamin E. Över 50 % av forskarna gjorde det, men nästan ingen av dem rekommenderade det till sina patienter.”


© Herkules Utb 1997. SoulBooks 2009.

Det sunda hemmet

Författare: Gina Lazenby
Förlag: Max Ström
Publ. År: 2000.
Sidantal: 160. Inbunden. Stort format.
Datum: 2001.
Rec. av: MM

Det sunda hemmet är en av dessa “lustböcker” som kan tas fram och tittas i bara för själva njutningens skull. Det är stort format, många vackra bilder, luftigt, lätt layout.

Det här är en Feng-shui bok egentligen, men så skönt avskalad och befriad från den ibland lite betungande attiraljmängden fakta, teorier och skolor inom denna mycket säregna och också praktiskt viktiga hälso- och livsinspirationsform.

Det som också skiljer denna bok från många andra inrednings-, estetik-, konstnärliga böcker i denna storformats genre, är ämnets bredd. Gina Lazenby skriver engagerat om vår hälsa utifrån en rad perspektiv. Hon börjar med vår fysiska hälsa och anger bokens huvudtema; hur vi kan och bör minska stressen i våra liv. Hon går också in på kostens värde.

Boken tar upp flera viktiga ämnen som hotar vår hälsa och vår natur, t ex skadliga elektriska strålningsfält och vad vi kan tänka på där vi bor. Här visar hon på hur man själv kan upptäcka, mäta och reglera dessa fält som även uppstår genom jordstrålning. Där kan man använda så kallade “pekare”.

Hon fortsätter också in på området “känslomässig hälsa” och ger olika kortfattade, smakfullt arrangerade råd omkring hur vi kan se över vårt “inre hus” också.
Därefter följer det yttre husets olika rum, betydelsen av olika färger och inredningsmöjligheter (så kallade “placeringar”), och hur man kan balansera ett hus´ olika krafter och dess invånares behov genom olika lösningar.

Som sagt, det här är en skön bok, som jag gärna tittar i många gånger bara för att vila i de vackra färgerna i bilderna, de harmoniska konstellationerna av former, ljus, rörelse, stillhet.


© Herkules Utb 2001, SoulBooks 2009.

Lyssna när djuren talar

Författare: Mia Mattsson
Förlag: Bokförlaget Forum
Publ. År: 2001
Sidantal: 204. Inbunden
Omskriven: Juni 2001
Rec. av: Nina M

Det här är en bok som ligger rätt i tiden. I mitten på nittiotalet sändes en tevedokumentär om en amerikansk kvinna, Samantha Curry, som pratade telepatiskt med djur. En oförglömlig film som genast blev ett hett samtalsämne. Något nytt var fött. Faktumet att man kan prata med djur om man använder sig av sin intuition och av inre bilder. Mia Mattsson beskriver i sin första “djurpratarbok” Lyssna när djuren talar hur hon får upp ögonen för sin egen förmåga. Efter många år som mobbad i skolan och som udda och ofta utsatt anställd på diverse jobb, kommer hon i kontakt med en massör. Det är ett viktigt möte för Mattsson. Massören säger att hon är mycket känslig och slår också upp dörren till en andlig värld. Mattsson suger i sig och känner att hon är på rätt spår i livet.
Mattsson får höra att hon har förmågan att prata med djur. Det gör henne glad som ett barn och genast vill hon experimentera på djur i närheten. I början går det trögt, men till sist - när hon slutar anstränga sig - går det riktigt bra. Snart är hon igång som professionell inom området och i boken får man framförallt följa med till stall och hem till hundägare, för att höra vad djuren har på hjärtat.

Det är en inspirerande bok. Lagom mix på fallbeskrivningar och självreflektion. Ibland blir man dock påmind om att Bertil Edin är “spökskrivare” och att det inte är Mia Mattson själv som håller i pennan. Texten känns lite väl tillrättalagd mellan varven. Men om man bortser från detta kan man koncentrera sig på det viktiga: MÄNNISKOR OCH DJUR KAN TALA MED VARANDRA. Och djurens vardag är fylld av känslor och undran och längtan efter närhet och lek.

Framförallt ser jag boken som en uppmaning till oss människor, att det är dags att vi tar djuren på allvar. Det gäller inte bara det grövsta; vårt sätt att transportera djur till slakt. Det gäller också i det lilla; mitt i vardagen finns det hundar som lider för att Matte inte är tillräckligt närvarande, inte leker särskilt mycket eller ofta åker bort.
Plötsligt förstår man vilket ansvar vi har som djurägare. Och det är både inspirerande och skrämmande.

Många får säkert lust att skaffa ett husdjur att prata med efter att ha läst Lyssna när djuren talar. Själv fick jag dock större respekt för det ansvar det innebär att skaffa t ex en hund. Även om dottern tjatar får det vänta, tänker jag. Men vi har skaffat en katt, igen. Det är härligt, inte minst för barnen. Att ligga och gosa med en kattunge är helande, både för människa och djur.

© Herkules Utb, 2001, SoulBooks 2009.

Föra djurens talan

Författare: Mia Mattsson
Förlag: Bokförlaget Forum
Publ. År: 2001
Sidantal: 179. Inbunden
Omskriven: Juni 2001
Rec. av: Carl M

Mia Mattsson använder i sina böcker ett käckt, glatt yttre. Men förstås har hon en djupare insida som kommer fram kanske ännu mer i denna andra bok om hennes arbete som “djurpratare”. Här känns det som hon har tagit flera steg i sin egen process, och berättar mer om sig själv.
I den första boken berättade hon öppet om hur hon kastade sig in i en då osäker och otydlig karriär just på grund av sin övertygelse och starka känsla. Hon verkar ganska snabbt ha nått stor framgång i sitt arbete med att hjälpa människor att förstå sina djur. Många vill anlita henne, inte minst professionellt inom t ex hästbranchen, som hon berättar om här i denna bok. På så sätt är Mia Mattsson en föregångare i Sverige inom djurkommunikation, tillsammans med flera andra namn som kanske inte fått lika stor uppmärksamhet.

En av böckernas stora fördelar är att de visar på att ordlös kommunikation mellan olika livsformer är möjlig och egentligen inte så konstig. Detta “språk” styrs genom bilder och inre förnimmelser; bildmässig, telepatisk, intutitiv, det finns många benämningar på denna form av kommunikation. Min spontana fråga blir varför det är så lätt för människor att förstå och ta till sig just denna form av varseblivining när det gäller djur? Talar vi om ordlös kommunikation mellan människor är det genast svårare och “flummigare”. Men egentligen är principen ungefär densamma. Spädbarn och vuxna t ex kommunicerar omedvetet telepatiskt, något som skulle kunna utvecklas enormt om de vuxna människorna förstod “språket”. Detta är också något som börjar uppmärksammas av forskningen som en viktig fråga.

I denna andra bok fortsätter Mia Mattsson genom sin spökskrivare Bertil Edin att ge oss historier, ibland gripande och ofta intressanta, ur sitt eget liv och från sitt arbete med djur - och människor. För visst måste en del av arbetet handla också om att möta människorna, få dem att öppna sig för en lite större livsförståelse. Det sker bl a genom att lyssna till djurens inre behov som därmed också får en naturlig plats i deras hjärtan. Det tycker jag blir bra beskrivet i den här boken. Det är en process där djuren kanske är en hjälp för människorna att öppna sig mer.

Mia Mattsson tar också upp viktiga och svåra etiska frågor och förhållningssätt i slutet av boken där hon beskriver sitt engagemang för utsatta djur, t ex kamphundar och försöksdjur, men även djur i krigsdrabbade länder.
Hon tar upp den moraliska, ofta för henne tydligen skuldbelagda frågan som många människor ställer till henne, hur man kan hjälpa djur i första hand när så många människor lider i världen. Men är det egentligen det frågan handlar om? Jag ser det som att hjälpa djur, i alla fall på det sätt som visas här, också kan hjälpa människor.

Mia Mattsson avslutar boken med en kort skildring av ett hemskt minne som plågar henne från hennes barndom. Det är både överraskande och lite märkligt att avsluta med detta korthuggna, personligt omskakande vittnesmål, och samtidigt intressant. Det sker lite i förbifarten, på så där lagom avstånd.
Vad är det hon vill förmedla med detta? Att även hon varit utsatt, precis som alla dessa stackars djur (och människor) som får hennes hjälp? Det är i vilket fall något Mia Mattsson vill sträcka ut till läsaren, kanske för att läka själv?