Den magiska gnistan – att skapa i ett större perspektiv

Titel: Den magiska gnistan – vägen till ett kreativt liv

Författare: Kajsa Ingemarsson

Förlag: Bladh by Bladh

Publ. år: 2013

Sidantal: 245, inbunden.

Datum: juni 2014

Rec av: Nina Matthis

Det är alltid roligt när författare tar ett skutt och ger ut en ny bok, i en helt annan genre än de tidigare succéböckerna. Det är inte särskilt vanligt och just därför uppfriskande. Det visar på att människan, och alltså även författare, är i ständig utveckling. Och för den som inte håller kvar vid det gamla med näbbar och klor, kan en helt ny rymd av möjligheter uppdagas. Lite så känner jag när jag läser Kajsa Ingemarssons senaste bok Den magiska gnistan. Att den är ett inre skutt, ett personligt medvetandekliv, som hon generöst delar med sig av.

Många känner till hennes tidigare böcker; romaner som sålt fantastisk bra och där den kanske mest kända boken Små citroner gula, även har blivit film. Men i den här boken lämnar Ingemarsson romanformen (vilket hon även gjorde i boken Drömliv tillsammans med Karin Nordlander) och ger sig ut på nya äventyr. Hon tar itu med själva grunden för ett kreativt liv och utforskar varifrån idéer, inspiration och lusten att skapa egentligen kommer. Hon nöjer sig inte med att förklara de personliga orsakerna - hon sträcker sig mycket längre än så. Författaren skriver om ett större fält av medvetande som vi alla har tillgång till. Detta fält beskriver hon som ett nätverk där allting ryms; allt levande och alla inspirerande idéer som gynnar helheten. Det är här (och det är tidigt i boken) man som läsare slår upp ögonen ordentligt. Det här är ingen vanlig bok om kreativitet. Den här boken vill någonting väsentligt.

Författaren gör en åtskillnad mellan mig och mitt-perspektivet och medvetenheten om nätverket. Eftersom alla ingår i detta universella nätverk, så blir det en onaturlig kamp för oss att leva med uppfattningen att vi är åtskilda från allt annat liv. Vi samverkar hela tiden med detta stora nätverk, men få människor är medvetna om det. Istället tror vi att vi är isolerade och att våra idéer är våra egna. Med detta synsätt känner vi oss i grunden ensamma och begränsade. Att tävla mot andra från detta ensamma perspektiv ger ingen verklig eller varaktig glädje. Först när vi börjar bli medvetna om allas samhörighet, att vi egentligen är ett, ökar kontakten med nätverket och vi kan bli lyckliga och kreativa på riktigt.

Hur ser vi egentligen på oss själva? Som isolerade delar eller som deltaktiga i ett osynligt nätverk av ett sjudande, inspirerande liv? Ingemarsson lyfter fram medvetenheten om hur allting hänger samman och kopplar det på ett finurligt sätt till vår kreativitet.  För vem vill inte vara kreativ? Vem vill inte vara skapande? Kan det vara så att vi skapar på ett betydligt bättre sätt om vi blir medvetna om det osynliga nätverket och tar med det i beräkningen? Varför inte försöka? Vad får vi på köpet om vi öppnar oss för detta större perspektiv? Kan det möjligtvis vara ett större flöde och en mer uppenbar synkronicitet i vårt vardagsliv? Det där man har hört talas om, när livet börjar kännas magiskt?

Den här boken vidgar medvetenheten samtidigt som den tar upp konkreta problem i den kreativa processen; alla de personliga hinder vi ofta sätter upp för oss själva när vi är i skapartagen. Själv blev jag väldigt förtjust i kaptitel fem med rubriken Konsten att komma vidare. Det handlar om att vara vänlig mot sig själv i skapandets linda och att identifiera vilka tankefrön som verkligen känns sanna för oss och har skaparpotential. 

Det här uppmanar oss till självreflektion och författaren ger många praktiska råd, men som även de återknyter till nätverket. På så sätt känns boken underbart vidsträckt och nära, rakt igenom.

© Nina Matthis, SoulBooks juni 2014.