Titel: Kaizen. Sakta ner och
gör mer
Förlag: Liber
förlag
Publ år: 2010
Sidantal: 133. Kartonnage,
laminerat omslag.
Rec datum: Dec 2013
Rec av: C Mikael Matthis
Kaizen är ett japansk
ord som betyder ”förändring” (kai) och ”förbättring” (zen). Ordet har blivit
ett begrepp inom företagsutveckling och organisationsarbete. Kaizen uppstod
efter andra världskrigets slut då Japan började bygga upp sin industri och sitt
välfärdssamhälle igen, berättar författarna i början av boken. Det är ett
mycket intressant förlopp i sig, som många av oss hört talas om tidigare, även
om inte i detalj just om kaizen-begreppet.
Författarna
vill med denna bok slå hål på myten att man måste skära ned eller omorganisera för
att nå högre vinst. Här genom Kaizen-filosofin menar man att det går att öka produktivitet,
omsättning och vinst snarare genom att använda sig av det man redan har, men på
bättre sätt.
När
jag tänker på japansk teknologi och företagsamhet, tänker jag först på Toyota,
det välkända bilföretaget. Detta företag är också vad jag förstått en av
bärarna av kaizen-begreppet så som det förts ut i väst. Då tänker jag också på
enorm väldisciplinerad personal, samtoning och gemensamt, hårt arbete för ett strukturerat
mål. Där individen blir en del av en stor välsmord kedja.
Detta sägs också ha
varit grundbulten i japanska framgångar av enorma mått i världsekonomin under
lång tid, hur arbetslag klockade ut t ex amerikanska och europeiska arbetsteam
inom likvärdig produktion som t ex bilindustrin. Jag är dock inte så säker på
att det inneburit ett lägre arbetstempo, som den här boken har som en av sina
huvudteser? Och kanske inte heller alltid de västerländska rättigheterna för
personal, även om det säkert förändrats mycket under senare decennier.
I den
här boken menar författarna att de som jobbar på företag som tillämpar detta ska få mer tid över
till det man personligen värdesätter i sitt liv, inte bara sitt arbete. Att
arbetet kan effektiviseras, bland annat genom bättre kommunikation och ökad resurstillämpning.
Det låter ju fint och är förstås något vi alla uppskattar. Frågan är förstås
hur, vad är bästa sättet? Och passar detta system alla?
Kaizen
är uppbyggt väldigt intressant och finurligt. Istället för att genomföra stora
drastiska åtgärder eller nedskärningar, riktar man fokus på hur
aktiviteterna kan förbättras genom många små modifieringar under längre tid.
Kaizen syftar också till att minska slöseri inom företaget och eliminera moment
som är kostsamma när de inte tillför något sant värde.
Jag
tycker boken är inspirerande, en frisk fläkt på sitt sätt. Texten är enkelt och
pedagogiskt upplagd och resonemanget flyter på med en fin ton. Det känns att
författarna är genuint intresserade och engagerade i dessa frågor. Jag kan
spontant tycka att systemet i sin idéform är verkligen klokt och har en anda av
genomtänkthet och gedigen kulturtradition från österlandets mer reflekterande
sinnelag.
Samtidigt
tycks det vara en väldig organisationsutmaning att tillämpa detta, ett stort strukturarbete
med lappsystem, formulär, ständigt ifyllande av uppgifter för att
effektivisera. Jag undrar hur det fungerar i svenska företag där kulturen är
annorlunda? Där många vill och också med rätta värdesätter den egna individens förmåga
att ta beslut, att lära genom eget tänkande och växande, också i samband med lite
mer spontanitet. Det kan förstås bli lite mer tidskrävande och kanske inte lika
effektivt i produktionssammanhang. Å andra kan det återskapa andra stora
positiva effekter som ändå ger fördelar.
I
helhet vill jag se det som att man kan säkert ta till sig och implementera
vissa delar av kaizen eller använda tänket men på egna sätt. Det tycker jag
känns kreativt och spännande.
(På SoulBooks finner
du flera böcker om företagsutveckling och komunikation, se här.)
© C M Matthis,
SoulBooks dec 2013.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar