Till himlen och tillbaka – När vetenskapen får ge efter för en andlig verklighet

Titel: Till himlen och tillbaka – En neurokirurgs nära-döden-upplevelse

Författare: Eben Alexander

Förlag: Forum

Publ år: 2015

Sidantal: 218. Inbunden

Datum: maj 2015

Rec av: Nina Matthis

Den här boken måste vara perfekt för att väcka ett brett intresse för den andliga dimensionen inom människan. Tänk dig själv, du har hört massor av historier om andliga uppvaknanden. Men alla dessa uppvaknanden är subjektiva, det finns inga bevis mer än den uppvaknades nya glädje och mystiska tillfredställelse. Den dimension de vittnar om verkar fantastisk, men kan ju vara uttryck för en ypperlig fantasi eller en envis vilja till evigt liv. De som vill avfärda eller förlöjliga andliga uppvaknanden, har en massa förklaringar lätt tillgängliga vid sin sida. De kan kalla det för önsketänkande, vanföreställning eller varför inte galenskap.

Men vad ska skeptikerna göra med denna bok? Vad ska de säga? Eben Alexander, som beskriver sitt möte med en gudomlig dimension under en nära-döden-upplevelse, är själv hjärnkirurg och vetenskapligt skolad som alla läkare. Han kunde aldrig tänka sig att detta kunde hända honom. Han brukade själv operera hjärnor, och då och då fick han möta patienter som berättade för honom om sina NDU upplevelser. Han brukade lyssna artigt på dessa ”historier”, men kunde inte föreställa sig att de var verkliga. Han var skeptisk till allt som inte gick att ta på, se med ögonen och som inte gick att förklara på vetenskapligt vis. Han som så många andra. Men plötsligt hände något förskräckligt.

Alexander blev sjuk. Riktigt sjuk. Han fick en sorts hjärnhinneinflammation som är mycket sällsynt, och där statistiken visar att just denna variant är närapå omöjlig att överleva. Han hamnade i koma på ett sjukhus där det var fullt pådrag av läkare som kämpade för att få honom att överleva och förhoppningsvis vakna upp. Och det gjorde han, efter en vecka – otroligt nog. Men han vaknade inte bara upp fysiskt, utan även andligt. Under de sju dagar han legat i koma hade han fått göra fantastiska erfarenheter i andliga världar, och alltihop kunde han minnas efteråt. Varför? Jo, för att dessa världar var mer verkliga än den fysiska världen, förklarar Alexander. Han kunde minnas sina möten med andliga vägledare, med enastående platser och inte minst den obeskrivliga upplevelsen av att vara som ett med Källan, med Gud/Om, och få tillgång till en universell vetskap som högt överskrider vår jordiska vetenskap.

Ingen förklaring finns på Alexanders upplevelser eftersom hans hjärna var ”död” under denna tid. Den fungerade inte alls. Den kunde inte producera några som helst tankar, föreställningar och fantasier. Men ändå hade han alla dessa himmelska upplevelser. För Alexander blev det helt uppenbart att medvetandet inte är knutet till hjärnan. Medvetandet är något som är oberoende av det fysiska. Jaget eller själen är inte bunden till kroppen. Vi är andliga varelser som kan uppleva platser och tillstånd som existerar på andra frekvenser. Detta är förstås inga nyheter, massor av människor har upplevt liknande saker som neurokirurg Alexander. Men eftersom han kan beskriva förloppet både andligt (sin upplevelse) och fysiologiskt (vad som hände med hans hjärna under koman) så ger det en ytterligare stringens åt hans berättelse.

Alexander skriver medryckande och enkelt. Tanken var att ”även ett barn skulle förstå hans berättelse”. Och det har han verkligen lyckats med. Även om han själv är akademiskt skolad så märks det inte i hans litterära språk. Han skriver verkligen så att alla kan följa med på hans resa och leva sig in i hans upplevelser. Samtidigt finns flera bottnar i hans berättelse, även psykologiska. Alexander beskriver hur han alltid har sökt efter en känsla av att vara önskad, mottagen och älskad. Denna längtan kan ha sin grund i att han blev adopterad som liten. Hans heta önskan blev till sist besvarad både i den fysiska världen och i den andliga, som en sorts existentiell jackpot. Om det kan du läsa mer i boken.

© Nina Matthis, SoulBooks maj 2015

Hälsokick! – inspiration till ett gott liv

Titel: Hälsokick! – smoothies, juicer och snacks att må bra av

Författare: Marita Karlson

Fotograf: Susanne Kindt

Förlag: Norstedts

Publ. År: 2014

Sidantal: 151, inbunden

Datum: dec 2014

Rec av: Nina Matthis

Det finns en tydlig må-bra-trend i världen idag. Vi vill må bra så därför tränar vi, vi vill må bra så därför äter vi nyttig och ekologisk mat, vi vill må bra så därför går vi på kurser och lyssnar på föreläsningar om hur vi kan känna oss bättre inombords. Det är upplyftande. Det är en stillsam folkrörelse som liksom börjar med sig själv. För mår ”jag” bra, så sprider jag goda vibrationer omkring mig och på det sättet kan jag både må fint själv och glädja andra. Det är ett sätt att förändra världen inifrån. Och fler och fler känner att det är ett både roligt och rimligt ansvar att börja med sig själv.

En person som gör just detta är författaren till boken Hälsokick!; svenskan Marita Karlson. Hennes vilja att må bra har resulterat i ett liv i soliga Kalifornien, med fokus på goda och nyttiga smoothies och juicer. Hon har tidigare varit modell, men nu verkar hennes liv vara fyllt till bredden av en hälsosam livsstil. I den här boken delar hon med sig av en mängd enkla och nyttiga drickbara recept. Vi får bland annat lära oss att göra egen mjölk helt utan att blanda in kossor. Det är mandelmjölk, hasselnötsmjölk, kokosmjölk och hampamjölk som kan ge oss den där mjuka, söta mjölksmaken – som kroppen dessutom mår bra av. Och sedan alla färgglada smoothierecept med bilder, som inte minst ögonen älskar. Ingenting verkar svårt att göra själv. Naturens skafferi finns (åtminstone i Kalifornien) utanför dörren. En egen mixer krävs förstås, men sedan öppnar sig en dörr till ett ”fullblommande smoothie- och juiceliv”, som Karlson själv uttrycker det.

Susanne Kindt har tagit de härliga bilderna till boken. Att de är tagna i Kalifornien har ju sin poäng förstås; varje smoothieglas andas klorofyll och skriker vitaminer när solljuset lyser upp det. Hon lyckas även fånga den lugna stämning (easy-going) som Kalifornien är känd för. Både bild och text känns naturlig, lugn och behaglig. Helt säkert har Karlson själv smittats av den lättsamma andan där borta, och sprider den vidare till läsarna. Jag tackar och tar emot. Det kan verkligen behövas i det svenska vintermörkret.

En annan poäng med att boken är skriven i Kalifornien är att det är en plats där den hälsosamma livsstilen är vardag för var och varannan person. Det kryllar av smoothie- och juicebarer där, och nya dyker upp hela tiden. Även raw-food är en stor trend och utanför dessa matställen ringlar köer när det är dags för brunch, skriver Karlson. Jag hoppas att den här trenden blommar upp även i Sverige. Den är på god väg och det är fantastiskt. Så tack Marita Karlson och Susanne Kindt för den här hälsokicken. Den kan nog hjälpa till och sätta fart på smoothie- och juicetrenden även här.

 © Nina Matthis, SoulBooks dec 2014.

Modern mystik lyser upp det fördolda

Titel: Modern mystik – den dolda vägen till inre klarhet

Författare: Kajsa Ingemarsson

Förlag: Bladh by Bladh

Publ år: 2014

Sidantal: 290, inbunden

Datum: nov 2014

Rec av: Nina Matthis
www.herkules.nu

Ibland kan man läsa en bok som känns liksom självklar. Det kan nästan kännas som om man läst den förut. Inte för att den påminner om någon annan bok man läst, utan för att den är som en pusselbit i det kollektiva medvetandet. Som om den fyller ett hål eller ett tomrum, som många, kanske omedvetet, väntat på ska bli belyst och bekräftat – just såhär.

Kajsa Ingemarsson nya bok Modern mystik är en sådan bok för mig. Efter att ha läst hennes två tidigare böcker i sanna genre; Drömliv (tillsammans med Karin Nordlander) och Den magiska gnistan, ser jag hur Modern mystik utvidgar ämnet lite till. Dessa tre böcker är som steg. Ett steg i taget till ett allt mer medvetet och mångdimensionellt liv. Ett område, eller snarare en upplevelse, som många idag kan känna igen sig i.

Att de tre böckerna upplevs som steg är spännande. Jag tror att det har att göra med författarens egen vilja att ta dessa kliv inom sig själv. Att hon sagt ja jag till sin inre vägledning, kosta vad det kosta vill. För när vi gör det öppnas ständigt nya inre dörrar och ger oss ny klarhet. Men det kan även bero på modet att skriva mer och mer utifrån sig själv, ett steg i taget. Att lämna sin roll som populär romanförfattare för att avtäcka sig själv som en modern mystiker är ett stort kliv nog. Så inte undra på om täcket glidit av lite mer för varje bok.

Att skriva om den mystiska upplevelsen är inte helt lätt, eftersom den inre resan är subjektiv. Den djupdykning som gör att vi hittar den mytomspunna skattkistan på botten av vårt väsen, är vår egen. Den erfarenheten är inte identisk med någon annans inre resa, och det som är taket på upplevelsen för en djupdykare kan vara golvet för någon annan. Dessutom finns det inga vittnen eller bevis. Vi kan bli sittande som gapande fiskar när vi kommer upp på torra land igen med den osynliga skatten och ska försöka beskriva händelsen. Är det ens någon idé? kan vi fråga oss. Kommer någon att förstå? Kommer någon att lyssna? Risken finns att vi blir förlöjligade eller nonchalerade. Dessa frågor kanske även Ingemarsson ställde sig först, men som tur var satte hon sig vid datorn och började skriva.

Den här boken lyckas med att vara både saklig och positivt gränslös på samma gång, både objektiv och subjektiv. Här finns inga tanketak eller intellektuella ramar, som tur är, utan visar vägen genom en naturlig tillit det inre vetandet. Därtill är boken otroligt välskriven. Författaren sätter egna ord på den mystiska resan - ofta enkla, klara, ibland småroliga beskrivningar. Det är befriande. Det gör att den mystiska upplevelsen lyfts fram till nutid och känns luftig och aktuell. Det förmedlar att det andliga uppvaknandet, som så många upplever idag, inte är några konstigheter - även om det förändrar ”allt”. Och att alla, som verkligen vill, kan upptäcka sitt mångdimensionella jag.

Särskilt glad är jag att författaren skriver mer om sina egna upplevelser i den här boken. Det hon är med om på sina resor i Egypten och på Malta talar sitt eget språk om vad den mystiska upplevelsen kan innebära, när själva fördjupningen och expansionen liksom sker av sig självt. Att skriva om självupplevda händelser skapar en viss intensitet. Det blir mer på riktigt och kan inspirera läsaren att ta sig själv och sin egen inre vägledning mer på allvar: Att lyssna till den inre rösten. Att lita på den universella intelligensen. Att upptäcka nya, större sanningar och känna att man innerst inne vet. Och det är, som jag ser det, själva syftet med boken. 

© Nina Matthis, SoulBooks nov 2014.

Nya behov, ny tidning – Ascala Magazine

Tidning: Ascala Magazine
Redaktion: Maria Äxter, Terry Evans, Malou Thorman
För kontakt: hemsida: www.ascala.se
Datum: okt 2014
Rec av: Nina Matthis

När många människor börjar intressera sig för andlighet, som en möjlighet att förstå sig själva och livet mer, börjar det dyka upp nya tidningar som återspeglar det behovet. Jag kände tidigare till tidningarna Inspire och Nära. Men för liten en tid sedan hittade jag ännu en tidning för andligt intresserade; Ascala Magazine. Alla dessa tidningar har förstås sin egen speciella ”ton”, men det de har gemensamt är att lyfta fram den andliga dimensionen i livet, för att växa, läka och inspireras som människa.

En av redaktörerna för Ascala är det genom tv kände mediet Terry Evans. När jag läser hans texter i tidningen förstår jag att han är en klok, ödmjuk och ärlig person med ett stort hjärta. Han delar med sig av sina upplevelser av att vara ett medium, men kanske ännu mer att vara människa med ett öppet sinne. Och detta förhållningssätt avspeglar hela tidningen. Även om det mediala intresset är tidningens plattform så ryms mycket annat, som artiklar om meditation, buddhism, hälsa, personlig utveckling, tuffa livsöden som ”hittat hem”, sökare som vågat ta stora kliv, visionärer, astrologi, ny politik, forskning om kärlekens frekvenser etc.

Eftersom min man Mikael och jag gav ut fyra böcker om den andliga inspiratören Marina Munk för många år sedan, är det väldigt roligt för oss att hitta en artikel om henne i Ascala (nr 13, 2014). Marina är en fantastisk kvinna som står till tjänst för att höja medvetenheten och energierna här på jorden. Hon levde med en indianstam i Amazonas en längre period och byggde upp skola, tandvård och sjukvård mitt i djungeln. För några år sedan flyttade hon till en fin liten gård i Bergslagen och fortätter sitt andliga energiarbete genom att finnas till hands för folk som kommer dit (när hon inte är ute och reser i världen). Ascalas chefredaktör Maria Äxter har skrivit artikeln om Marina Munk och den är mycket inspirerande.

Det är härligt att det finns tidningar som vågar vara äkta och som följer rörelsen mot en ny och vidgad medvetenhet. Vi har så länge blivit itutade att det mänskliga behovet av andligt sökande är något onödigt och dumt. Tanken att det kan finnas sanningar och livslagar som inte går att se med ögat eller att mäta och väga, har inte passat i den långa tidsperioden av strikt vetenskapligt herravälde. Detta slags välde har varit ett naturligt utvecklingssteg, bland annat för att bryta den gamla, högdragna kristendomens grepp om människor. Och den strängt vetenskapliga perioden har förstås varit till stor nytta och glädje på många sätt. Men nu befinner vi oss i en tid när människor börjar återupptäcka sin andlighet, men på ett nytt sätt. Mer som ett utforskande inom sig själva, för att bli mer hela, sanna och fria som människor.

Som alltid måste allting som blir för strängt, för snävt, för ensidigt ge vika för nya idéer och impulser. Nya behov och strömningar i samhället kommer alltid att dyka upp och expandera den mänskliga medvetenheten lite till. Det är det som är utveckling. Och några människor kommer alltid att ta de första stegen och bredda vägen, trampa upp stigar så att många andra, med större lätthet, kan gå där sedan. Dessa nyandliga stigtrampare finns inom alla möjliga områden idag. Några av dem gör tidningar och det är bra.

© Nina Matthis, SoulBooks okt 2014. 

 

Den magiska gnistan – att skapa i ett större perspektiv

Titel: Den magiska gnistan – vägen till ett kreativt liv

Författare: Kajsa Ingemarsson

Förlag: Bladh by Bladh

Publ. år: 2013

Sidantal: 245, inbunden.

Datum: juni 2014

Rec av: Nina Matthis

Det är alltid roligt när författare tar ett skutt och ger ut en ny bok, i en helt annan genre än de tidigare succéböckerna. Det är inte särskilt vanligt och just därför uppfriskande. Det visar på att människan, och alltså även författare, är i ständig utveckling. Och för den som inte håller kvar vid det gamla med näbbar och klor, kan en helt ny rymd av möjligheter uppdagas. Lite så känner jag när jag läser Kajsa Ingemarssons senaste bok Den magiska gnistan. Att den är ett inre skutt, ett personligt medvetandekliv, som hon generöst delar med sig av.

Många känner till hennes tidigare böcker; romaner som sålt fantastisk bra och där den kanske mest kända boken Små citroner gula, även har blivit film. Men i den här boken lämnar Ingemarsson romanformen (vilket hon även gjorde i boken Drömliv tillsammans med Karin Nordlander) och ger sig ut på nya äventyr. Hon tar itu med själva grunden för ett kreativt liv och utforskar varifrån idéer, inspiration och lusten att skapa egentligen kommer. Hon nöjer sig inte med att förklara de personliga orsakerna - hon sträcker sig mycket längre än så. Författaren skriver om ett större fält av medvetande som vi alla har tillgång till. Detta fält beskriver hon som ett nätverk där allting ryms; allt levande och alla inspirerande idéer som gynnar helheten. Det är här (och det är tidigt i boken) man som läsare slår upp ögonen ordentligt. Det här är ingen vanlig bok om kreativitet. Den här boken vill någonting väsentligt.

Författaren gör en åtskillnad mellan mig och mitt-perspektivet och medvetenheten om nätverket. Eftersom alla ingår i detta universella nätverk, så blir det en onaturlig kamp för oss att leva med uppfattningen att vi är åtskilda från allt annat liv. Vi samverkar hela tiden med detta stora nätverk, men få människor är medvetna om det. Istället tror vi att vi är isolerade och att våra idéer är våra egna. Med detta synsätt känner vi oss i grunden ensamma och begränsade. Att tävla mot andra från detta ensamma perspektiv ger ingen verklig eller varaktig glädje. Först när vi börjar bli medvetna om allas samhörighet, att vi egentligen är ett, ökar kontakten med nätverket och vi kan bli lyckliga och kreativa på riktigt.

Hur ser vi egentligen på oss själva? Som isolerade delar eller som deltaktiga i ett osynligt nätverk av ett sjudande, inspirerande liv? Ingemarsson lyfter fram medvetenheten om hur allting hänger samman och kopplar det på ett finurligt sätt till vår kreativitet.  För vem vill inte vara kreativ? Vem vill inte vara skapande? Kan det vara så att vi skapar på ett betydligt bättre sätt om vi blir medvetna om det osynliga nätverket och tar med det i beräkningen? Varför inte försöka? Vad får vi på köpet om vi öppnar oss för detta större perspektiv? Kan det möjligtvis vara ett större flöde och en mer uppenbar synkronicitet i vårt vardagsliv? Det där man har hört talas om, när livet börjar kännas magiskt?

Den här boken vidgar medvetenheten samtidigt som den tar upp konkreta problem i den kreativa processen; alla de personliga hinder vi ofta sätter upp för oss själva när vi är i skapartagen. Själv blev jag väldigt förtjust i kaptitel fem med rubriken Konsten att komma vidare. Det handlar om att vara vänlig mot sig själv i skapandets linda och att identifiera vilka tankefrön som verkligen känns sanna för oss och har skaparpotential. 

Det här uppmanar oss till självreflektion och författaren ger många praktiska råd, men som även de återknyter till nätverket. På så sätt känns boken underbart vidsträckt och nära, rakt igenom.

© Nina Matthis, SoulBooks juni 2014.