Leva i himlen här och nu - Anita Moorjani

Författare: Anita Moorjani

Titel: Att leva i himlen här och nu

Förlag: Vattumannen förlag 2017

Publ år: 2017

Sidantal: 220. Inbunden.

Rec datum: juni 2017

Rec av: Nina Matthis

Anita Moorjani är kvinnan som skrev den bästsäljande boken Döden gav mig livet för några år sedan. Där beskrev hon sin nära-döden upplevelse, som förändrade hennes liv på många sätt. Från att tidigare ha jobbat inom företagsvärlden blev hon plötsligt en flitigt anlitad talare som oavbrutet reste runt i världen. 
Intresset för hennes fanstatsiska berättelse om hur hon överlevde sin svåra cancer blev genast stort. För det handlade inte bara om en sällsynt överlevnad: På den andra sidan, där hon befann sig under sin NDU, fick hon även tillgång till en expanderad medvetenhet. Hon kom tillbaka till livet som en andligt vis, ljus och kärleksvibrerande person - och delade gärna med sig av sin inre resa. 

I år har hennes andra bok; Att leva i himlen här och nu, kommit ut på svenska. I den fortsätter hon att dela med sig av den universella visdom som hon fick tillgång till medan hon låg i koma. Hon berättar bland annat om svåra händelser från sin barndom, då hon blev mobbad, och sätter dessa händelser i ett nytt perspektiv. Under sin NDU fick hon en övergripande förståelse för alla människor – även dem som gjort henne illa. 
Det handlar alltså inte om att göra upp med sitt förflutna. Det handlar inte ens om att förlåta förövarna, menar författaren. För varje människa gör det bästa hon kan göra, vid varje given tidpunkt. Att försonas är alltså starkare och mer korrekt än att förlåta, eftersom alla människor som på något sätt har skadat någon annan gjorde det på grund av sina egna inre sår och sin totala oförmåga att handla på ett annat sätt just då. På så vis finns det inget att förlåta. Lösningen, skriver hon, är att älska sig själv så mycket att något liknande inte behöver ske igen.   

Moorjani delar generöst med sig av det hon fått lära sig på andra sidan. Hon väver in sina insikter i korta berättelser från hennes liv. Efter att hon gav ut sin första bok har hon fått vara med om många magiska möten och sammanträffanden. I den här boken får vi ta del av en hel del spännande ”tillfälligheter”, som hon förstås inte betraktar som en slump. Inte nu för tiden. Moorjani upplever att hennes liv är fyllt av synkronisering och mening sedan hennes NDU. Av den anledningen kan hon uppleva att hon fortfarande är kvar i himlen, småskojar hon. Därav titeln på hennes nya bok. 

Det som får den här boken att lyfta för varje blad, är författarens kärlekfulla, djupa och enkla språk. Man brukar säga att det är väldigt svårt att skriva enkelt, så att alla förstår. Det tycks Moorjani inte ha några problem med. Under läsningen tänker jag, att det var en enorm ”tur” att hon återvände från den andra sidan – inte minst för att hon skriver så himla bra. Att hon dessutom fick med sig svar på många av livets gåtor, är förstås en hit. Jag förstår henne verkligen när hon skriver, att hennes NDU var menad att spridas. När hon var på den andra sidan fick hon nämligen veta, att hon skulle återvända till livet för att berätta om sin fascinerande upplevelse för massvis av människor. Hon är en begåvad författare, som verkligen har lyckats med uppgiften att nå ut. 

© Nina Matthis, SoulBooks Juni 2017.

Att kommunicera med änglar

Författare: Doreen Virtue

Titel: Så hör du dina änglar 

Förlag: LivsEnergi/ Massolit

Publ år: 2015

Sidantal: 175. Inbunden.

Rec datum: mars 2017

Rec av: Mikael Matthis

I den här boken går författaren igenom en rad olika områden som berör människans del av ett större liv och hur vi kan uppleva större delaktighet i detta liv. Doreen Virtue har skrivit många böcker om änglar och några av dem har recenserats här på sidan tidigare. Hon är fil dr i psykologi och inom rådgivning och arbetade länge som mer traditionell  terapeut och inom personlig utveckling. Hon kom dock allt mer att dras mot en andlig grund där änglar och kontakt med ”det osynliga” tycks haft en stor roll sedan lång tid tillbaks i hennes liv.   

Här får man som läsare följa med i författarens tolkningar av vad änglar är och vad de gör. Och hur vi som människor kan kommunicera med änglar. Det gör vi enklast enligt Virtue genom bön eller riktade tankar. Hon går igenom olika områden där änglar kan spela en stor roll, t ex ”den andra sidan”, det vill säga när människor lämnat sitt jordeliv. Virtue poängterar som så många andra med extra känsliga sinnen att det inte finns någon död, utan att alla lever vidare. Hon tar upp en hel del exempel på detta som känns fina och berörande. 

Virtue ser sitt arbete med änglar och andlighet överlag som en del av jordens omvandling i vår tid. Hon säger också att när hon ser på jordens framtid så upplever hon den som mycket positiv. Det är ett oftast praktiskt synsätt vad gäller andlig utveckling och hur vi människor kan förstå oss själva och ett större liv bättre som hon förmedlar. Och denna kontakt med en utökad verklighet finns förstås för alla även om man inte ”tror” på änglar. Men änglarna ser Virtue som speciella ”sändebud”, en klassisk bild av änglarnas funktion. Och överlag är det en på sitt sätt ”kristen” ängla-syn som Virtue använder sig av med begrepp som ”skyddsänglar” och ”ärkeänglar” och som sändebud för ”Gud”. Många kan nog känna igen dessa bilder och kopplingar från en barnatro som kan kännas levande, oförstörd och bilda grund för en utökad dimension av livet. 

Det jag tänker på litegrann när jag läser boken är att det samtidigt finns fler aspekter och nivåer av detta. Hon nämner t ex inte att i österlandet finns en långvarig tradition av förståelsen för ”änglar” som då kallas ”devor” i betydelsen av ”ljusväsen”. I denna mer omfattande tradition sägs änglar eller devor utgöra en större del av hela vår verklighet genom all materia på alla livsnivåer. Virtues perspektiv handlar framförallt om ett slags psykologiskt tänkande och resonerande där änglarnas arbete riktas mycket till hjälp för människor. Samtidigt kan man nog tänka sig att änglariket har många olika uppgifter och kvaliteter i sig och allt inte kan handla bara om hur människan ska få sina ”böner hörda”. Jag tänker att det handlar nog om ett slags samspel, som jag uppfattar att Doreen Virtue också avser, då hon poängterar att människan behöver alltid utvecklas genom sin eget ansvar, att odla sina egenskaper och förverkliga mer av sitt sanna väsen.  

Doreen Virtue upplevs som en sann ”ljusarbetare” tycker jag, vilket innebär att hon har stark medkänsla med alla livsformer, inte minst djuren. Med sin enkla, jordnära och lättsamma stil förmedlar hon mycket kärlek genom sina ord, också mycket tröst för människor som längtar efter större livsperspektiv och ökad meningsfullhet.    

© C M Matthis, SoulBooks, mars 2017.

Med stöd från änglarna - stå upp för dig själv

Författare: Doreen Virtue
Titel: Jordens änglar. Att sätta gränser genom beslutsamhet
Förlag: LivsEnergi/ Massolit
Publ år: 2015
Sidantal: 208. Inbunden.
Rec datum: feb 2017
Rec av: C Mikael Matthis

Doreen Virtue är välkänd för många inom dagens nyandliga tänkande med sina populära änglakort och för sitt produktiva författarskap. Hon har på flera ställen berättat om sin karriär först som fil dr i psykologi och som counsellor (rådgivare) inom terapi och personlig utveckling, men hur hennes arbetsinriktning med tiden drogs alltmer mot en andlig grund. Denna bakgrund har hon haft med sig sedan barnaår, hur hon upplevde att hon fick insikter och syner genom en inre kontakt, som hon också kallar för att ”änglar talade med henne”. Idag lever hon på Hawaii där hon förutom kurser, böcker och inspelningar på nätet också ger omvårdnad till mängder av behövande djur med sin man som får en tillflykt på deras gård.   

Virtue har ett ofta mycket praktiskt synsätt vad gäller både området av änglar och hur vi människor kan utvecklas genom denna kontakt. I förgrunden står egentligen ett slags psykologiskt tänkande och resonerande. Samtidigt låter hon detta samverka med hur hon upplever att vi som människor kan få hjälp av änglariket. Det får vi genom att be eller åkalla dessa hjälpare, menar Virtue. 

Den här boken har nästan som ett terapeutiskt förhållningssätt. Änglarnas arbete eller stöd i dessa frågor kan upplevas aningen sekundärt, vilket kan vara positivt som jag ser det. För det handlar inte om att vi ska lägga våra liv eller öden i någon annans händer och bli ”passiva”. Virtue visar ofta att det handlar snarast om hur vi kan utvecklas mer som människor, utveckla sidor som vi behöver förstärka och hur vi kan tro mer på oss själva.

Titeln på den här boken visar temat på ett tydligt sätt. Många andliga sökare och utövare kan uppleva att de har med sig en stark känslighet. Virtue kallar det för att de kan vara ”jordänglar”. Termen är lite märklig, men jag förstår vad hon menar; att många människor är ”som änglar” för de är så uppfyllda av ljus, av goda avsikter, de vill bara det bästa för alla. Och de kan också vara lite naiva och lättmanipulerade, menar Virtue. Hon refererar detta tydligt också till sig själv. Det handlar också om många hon mött i sitt arbete som berättat om just dessa erfarenheter. Denna känslighet har på senare år blivit alltmer uppmärksammad som en sorts #diagnos”; ”högkänslighet”. Frågan är om det verkligen är ett ”handikapp”, även om det kan upplevas som svårt att handskas med för vissa människor? Snarare tycks det vara en del av en högre själslig utveckling.  

Läsaren får här mycket material kring olika infallsvinklar på hur ”jordänglar” eller människor med stor känslighet, hög intuition och mycket god vilja, kan förhålla sig. Det handlar om att uppleva mer tydlighet, bestämdhet, att kunna sätta gränser, säga ifrån. Dessa kvaliteter uppskattas nog av många människor som välbehövda överlag. Virtue går också igenom många mänskliga ”skuggsidor” som kan uppträda överlag. Det kan handla om situationer och svårigheter som kan uppstå i relationer eller då man kan uppleva sig som ”utsatt” för dessa uttryck. Det kan handla om ”svek”, missbruk, att bli ”utskälld”, människor som inte kan eller vill lyssna, den ständige ”pajasen” som skojar bort allt osv. 

Virtue är duktig på att beskriva olika roller på ett klarläggande sätt. Många kan säkert känna igen dessa mönster och resonemanget fyller förstås sin plats i sammanhanget. Frågan är samtidigt om det hade behövts så mycket fokus på dessa negativa sidor ändå? Det känns lite som Virtue kanske själv vill ”städa  upp” bland dessa frågor för egen del?Kanske handlar det om minnen av personer som behandlat henne dåligt, ett exempel som finns med redan i inledningen av boken. 

Det är nog viktigt, som Virtue också påpekar, att ”jordänglar” - eller hur man nu vill uttrycka denna kvalitet, en stor tillgång när den kan förstås och tillämpas mer klart - behöver stå på sig mer. Men det kan också vara viktigt att inse att man kan dra till sig dessa situationer för att lära av dem. Att det egentligen inte måste vara negativt, att man är ett ”offer, då man är med om konflikter eller utsatta situationer. 

Som ofta är Doreen Virtue lätt att till sig. Hon skriver enkelt, jordnära, med mycket personlig närvaro, men samtidigt professionell pondus och med mycket medkänsla och värme. Det är tydligt i många avsnitt att hon känner med människors, och sina egna, svårigheter och utmaningar. Där kan ängla-kontakten och känslan av att vara villkorslöst älskad av en stor famn vara ytterst välgörande och läkande.    

© C M Matthis, SoulBooks, feb 2017.

80/20-regeln vill hjälpa dig sålla och öka dina kvaliteter och vinster

Författare: Richard Koch

Titel: 
80/20-regeln. Hemligheten med att uppnå mer med mindre.

Förlag: Liber

Publ år: 2015

Sidantal: 258. Inbunden.

Rec datum: sept 2015

Rec av: C Mikael Matthis

Det här är en ganska märklig bok. Den är både underhållande och stimulerande, bitvis tänkvärd, och har samtidigt en hel del provocerande inslag för många. Det sistnämnda förvånade författaren, företagsentreprenör sedan många år. Han menar att denna idé kan hjälpa och har hjälpt otaliga människor att förverkliga mer av sin potential inom företagande men också överlag i sina liv. Koch skrev boken redan 1997 i Sydafrika och har de senaste 10 åren samlat material från en pågående diskussion kring denna påstådda regel och dess effekter. Han har tagit med en del av dessa synpunkter, även kritiska, i slutet av denna nyutgåva, som är den första versionen på svenska genom Liber förlag.

80/20-regeln handlar om en mer än 100 år gammal matematisk teori, Paretos teorem, som bildat grund för denna tankegång. Denna regel – om man nu verkligen kan kalla det för det - sägs vara ”empiriskt belagd”. Den återfinns i alla fall ofta i företagsvärlden men också i en rad vardagliga situationer. Ett exempel är att 80 % av ett företags intäkter ofta kommer från 20 % av dess produkter. Och även att vinsten kommer från 20 % av dess kunder.

Ett annat mer vardagsnära exempel för många är att de flesta rutinmässigt använder 20% av sin klädgarderob medan 80% är relativt oanvänd. Eller att bilmotorns effekt skapar endast 20 % verklig drivkraft medan 80 % försvinner på vägen. Tillsammans är bilmotorns effekt 100%, samtidigt som den stora potentialen inte blir förverkligad egentligen.

Dessa underfundiga, men också talande och igenkännbara exempel, ger förstås boken en saklig tyngd. Det är inga stora ord om hur man förändrar sitt liv i början. Men så småningom kommer författaren att (stört?)dyka in i mer djuplodande effekter som vill hävda att vi kan använda denna regel också i vårt privatliv. Att kunna sålla i det som egentligen inte ger oss så mycket, t ex att titta på filmer vi inte får ut så mycket av.

Boken handlar på en nivå helt enkelt om hur du kan öka din effektivitet, sålla i det du lägger tid på, och därmed också öka din livskvalitet. Författaren menar att vi kan förbättra och skapa större utväxling med många olika kvaliteter som följd genom att förstå mer hur vi ”slösar” bort en stor del av vår tid på det vi egentligen inte vill eller som inte ger oss bästa effekten för det vi önskar förverkliga.

Regeln tillämpas framförallt på arbetslivet poängterar författaren flera gånger. Vilket kan kännas mer tillgängligt och intressant. Jag vet inte om det är så lyckat att försöka tillämpa idén i sitt privatliv, även om det förstås kan finnas en poäng i att sålla i t ex intressen eller hur man väljer att spendera sin ”fritid”.

Som flera av bokens kritiker tagit upp så kan man ha invändningar, även vad gäller tillämpningen i arbetslivet tycker jag. En sådan invändning är t ex att se processens värde, som det gamla kända talesättet säger ”Det är vägen som är resans mål, inte att komma fram”. Det torde vara ganska självklart idag, även i en rad olika arbetsförhållanden.

Vad jag spontant kan minnas har det gjorts undersökningar som visar att många använder ca 2-4 timmar av sin arbetstid effektivt medan resten går till ”spillo”, till annat egentligen inte jobb-relaterat. Men vad ”till spillo” är egentligen är en omdiskuterad fråga. Undersökningar konstaterar också att mycket av den tid som läggs på social interaktion, utbyten, kommunikation, gemensamma nöjen och glädjeämnen på arbetsplatsen, genererar större tillfredställelse, avslappning, och därmed också bättre arbetsresultat. 

En annan aspekt är också att människor trivs med att arbeta tillsammans. Alla vill knappast vara entreprenörer eller egen-företagare, utan drivs av värden kring gemenskap men också värden av utveckling genom arbetsplatsen. Detta menar författaren är mycket av en bluff, att människor fastnar oftast tidigt i ”the rat-race”, ekorrhjulet. Och visst är det sant. Men frågan är om lösningen ligger främst i 80/20 perspektivet? Författaren tycks starkt ogilla sociala uppfinningar kring samverkan och samhälleliga lösningar, utan ser ”företagaren” som den som driver världen framåt.  Dock utan den äldre kapitalismens grunder med stora industriella företag, stora personalinvesteringar. Utan tvärtom, litet, enkelt, rörligt, enkelt.

Det finns spännande och stimulerande perspektiv i detta. I alla fall som komplement till en mer välordnad social funktionalism som samhället ändå borgar för och som jag anar de flesta ändå värdesätter högt, speciellt i Sverige.

Bokens tolkning av 80/20 regeln menar att målet inte är att stressa mer, inte att skapa mer effektivitet genom tidsplanering, mind-mapping och liknande metoder. Utan tvärtom, ta det lugnare, leva mer tillfredställande, och samtidigt få mer gjort.

Jag tänker på modeller som Toyota koncernen och den japanska filosofin Kaizen kring ständig förbättring, bättre service, möta kundens behov, använda personalens olika engagemang och kunnande på mer samstämda, kommunikativa sätt, ibland också kallad Lean. Detta är också en intressant möjlighet att systematiskt förändra och förbättra, men snarast genom ökat samarbete mellan olika instanser i en verksamhet.  

Dessa metoder tas inte upp här, utan författaren vill snarast propagera för ”det lilla”, att skära ner, att ”less is more”. Att delegera eller för att använda den moderna men också dubbeltydiga termen ”out-sourca”. Det vill säga ta bort allt ”onödigt” som tillhör 80% delen och fokusera på 20% av verksamheten, som ger de betydande resultaten. Detta innebär att inte ha anställda, att lägga ut uppdrag och moment på fristående firmor (ofta i lågavlönade länder) eller specialister istället för att anställa och låta det egna företaget göra allt själv. 

Detta både som en personlig vinst men också som en företagsvinst menar Koch. Han nämner ett intressant perspektiv vad som ofta skapar nedgång för stora företag är när man diversifierar och breder ut verksamheten allt mer. Detta i tron om att man ska ”nå fler” kunder, sälja mer, bli rikare. Detta menar författaren slår ofta tillbaks istället och splittrar verksamheten och effekten.

Jag tycker boken sammanfattningsvis är bitvis stimulerande, underhållande, men också bitvis ganska tradig med märkliga och långsöka räkeexempel, t ex hur procentsatsen av vänners ölkonsumtion ska påvisa 80/20-regelns till synes ”allestädes närvaro”. Det känns också som författaren levt ganska långt ifrån en större social samvaro eller perspektiv på hur mänsklig utveckling gynnas av samverkan och större lösningar. Bokens synsätt kan därför bli ganska smalt och ibland direkt trångsynt. Detta trots sin härliga tankestimulerande effekt och dess kraftfulla injektioner av ökat fokus på det som är viktigast för just dig. Som alltid får var och en sålla själv och använda det som kan fungera i ditt liv.

© C Mikael Matthis, SoulBooks sept 2015

The Golden Year – Från frustration till förändring

Titel: The Golden Year – Ta makten över ditt liv på ett år.

Författare: Hannah Widell och Amanda Schulman

Förlag: Tukan Förlag

Publ. År: 2015

Sidantal: 187. Pocket.

Datum: augusti 2015

Rec. av: Nina Matthis

Hannah Widell och Amanda Schulman är systrarna som både skriver böcker ihop och har en podd tillsammans där de pratar om sina känslor och om livet i stort. I boken The Golden Year är ämnet förändring inom livets olika skeden och områden. I den här boken börjar alla positiva förändringar med en känsla av frustration. Den känslan kan vara en gåva, hanterad på rätt sätt, menar författarna och ger sig i kast med att berätta hur.

Här belyses förändring inom kärlek, välmående, vänner och jobb. Och alla kan nog känna igen sig, för vi har alla har åkt med i livets berg- och dalbana och upplevt förändringens smärta och lycka. Det kan vara läskigt med förändring. Men författarna välkomnar den där gnagande känslan av olust och obehag, och ser dessa känslor som inre vänner. Inte förrän vi har sagt ifrån, lämnat något/någon eller vågat göra på ett nytt sätt, får det nya som vi har längtat efter plats. Det gäller alltså att känna efter, respektera sin känsla och skrida till handling, enligt författarna.

I boken finns flera knep att ta till när man känner sig vilsen i förändringsdimman. För mellan frustration och ny klarhet finns ibland en segdragen förvirring. Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka? Hur ska jag våga? Ska jag stanna eller gå? Är det mig det är fel på eller är det hon/han som är knäpp? Författarna stöttar och inspirerar, inte minst genom sina berättelser om egna tillkortakommanden i pinsamma situationer. De bjuder på sig själva på ett naturligt sätt, ungefär som man gör med någon man känner förtroende för och tycker om.

Under läsningens gång upptäcker jag att dessa systrar inte bara är varandras systrar. Det är även läsarens systrar. För såhär önskar nog många att de kunde prata med en syster; förtroligt, direkt, stöttande, uppiggande, ärligt, larvigt, kärleksfullt, djupt och ytligt på samma gång. De utger sig inte för att vara experter annat än på sina egna erfarenheter. Och det är det som gör det levande. Igenkänningsfaktorn är hög. Och med den kommer lättnaden. Lättnaden att man inte är ensam om att känna si eller så. Insikten om att vi är ganska lika vi människor och att alltihop, högt och lågt, är okej.

Boken tar också upp ämnet självförtroende. Båda författarna blottar sina rädslor och svagheter även här. De är absolut ärliga, men som läsare får jag ändå för mig att de har en ganska stor dos självkänsla. Kanske större än de själva vet om. För att våga ge av sig själv, så naturligt som de gör, så krävs en inre plattform där reflekterandet äger rum. Och en inre plattform är, som jag ser det, själva grunden för en god självkänsla. Det är som att kärleken till livet och förundran över det som utspelar sig i det inre och i det yttre, är större än rädslan att göra bort sig. Själva sökandet blir större än de själva, och det är då som en bok blir intressant.

© Nina Matthis, SoulBooks aug 15.

Utveckla ditt medvetande, öka din hälsa – en bok som berör

Författare: Lissa RankinTitel: 
 Medvetandet är starkar än mediciner
Förlag: Soulfoods förlagPubl år: 2015Sidantal:315. Häftad.Rec datum: maj 2015Rec av: C Mikael Matthis

Jag minns inte när jag först hörde talas om Lissa Rankin, men jag minns att det gav ett speciellt berörande intryck. Jag tror det var i någon tidningsartikel och jag fastnade för något i hennes berättelse som var både en genuin, tydlig och samtidigt ljus lättsamhet som strålade ut i det hon förmedlade.

Den här lättsamheten kan vara svårfunnen i sina bästa former vad gäller dessa områden av ökad hälsa genom att förändra dina tankar och känslor, som den här boken handlar om på ett övergripande plan. Det kan tendera att slå över i en övertro som blir flåsig eller upptrissad. Eller så är det ingen lätthet utan tyngre fakta staplade på varandra utan någon större känslighet eller något lyssnande. Fakta som säkert kan vara välmenande och väga bra, men som ofta kan dra ner syftet och budskapets styrka.

Lissa Rankin är läkaren som själv genomgick sjukdom, som arbetat med traditionell vård och samtidigt intresserat sig allt mer för alternativa synsätt vad gäller vår hälsa. När hon arbetade på en mottagning i Californien där patienterna var väldigt måna och duktiga att hålla sin hälsa på alla möjliga sätt, genom rätt sund mat, motion, inte äta kött, också genom terapier etc, märkte hon att många mådde bra av detta och ökade sin hälsa. Medan andra inte nådde samma goda resultat trots alla sina ansträngningar. Hon funderade mycket på detta, vad som skapade hälsa egentligen. Hon började ställa annorlunda frågor till dessa patienter som rörde deras bakgrund, som inte följde formuläret som läkare annars använder sig av vad gäller bakgrund, tidigare sjukdomar, familjesjukdomar osv. Hon frågade mer om deras känslor och hur de såg på sitt liv, sina relationer, glädjeämnen, vad de ville skapa.

Rankin börjar därför boken med ett för en del kanske lätt provocerande påstående; att det är inte kroppen du behöver ta hand om i första hand för att må riktigt bra och vara frisk. Utan ditt medvetande. Att det ligger mycket i detta börjar allt fler inse, kanske även de som tror sig "slaviskt" vara tvungen följa olika dieter, kostfilosofier eller motionsmetoder, även inom de alternativa områdena.   

Att utveckla sin hälsa eller bli frisk genom att bli mer medveten, om sig själv, sitt eget inre, förändra sina tanke- och känslovanor och mönster, kallas ibland för ”placebo” av många i läkarkåren eller av de som inte ser hur kropp och medvetande hör ihop. Placebo kan användas på olika sätt, det mest kända är att byta ut en traditionell medicin mot ”sockerpiller”, alltså någon substans som inte anses ge effekt. 

Saken med placebo är ju bara att den ger ofta hög effekt av läkning, ibland större än vanlig traditionell medicinering, som Rankin belyser bra här. Jag tänker på ett annat omtalat experiment som gjordes vid knäoperationer där vissa patienter fick den reguljära behandlingen, en enkel operation, medan andra har trott att de fått den medan de i själva verket fick genomgå samma sak men utan kirurgiska ingrepp (Moseleys studie). Den procentdel som fick placebo blev i många fall friskare fortare och höll sig friskare längre.

Lissa Rankin diskuterar detta sammanhang av placebo noga och påvisar hur det snarast är vårt medvetande som påverkar kroppen. Genom vad vi tror är sant, hur vi väljer att se på våra livsvillkor, i det lilla och i det stora. I detta lägger författaren in olika värdebegrepp, t ex kring ”lycka” och ett positivt sinnelag. Att en lycklig person mår bättre och är friskare måste väl anses som en självklarhet, skriver Rankin, men påpekar samtidigt hur få läkare tar med detta i sin förståelse för en patient. Det är en större helhetsbild som behövs, menar hon, också för att förstå vad lycka är och hur vi själva kan skapa eller påverka vår upplevelse av lycka.

Rankin tar också upp många olika konkreta delar av våra liv, t ex arbetslivet, hur många människor håller sig tillbaka genom sitt arbete, för att de inte vågar förändra sina liv och lämna sitt ”dödande” (som många säger) arbete. Eller området kreativitet, hur det numer är tydligt belagt att kreativitet i dess otaliga former, inte bara utövande av konstarter, bidrar starkt till vår både fysiska och psykiska hälsa. Kreativitet kan vara en hobby, t ex trädgårdsodling eller klä om möbler, hålla på med kläder eller snickra, vad som helst som ger dig avkoppling och njutning, stimulans eller glädje.  Även området av andlighet och ”den inre ledstjärnan” tas upp en del.

Det här är en väldigt gedigen bok, också med övningar du själv kan pröva om du vill. Faktamässigt är boken tät, men inte tung, med många fallbeskrivningar och resultat från olika undersökningar och experiment. Ändå faller dessa exempel inte in i det styltiga eller malande, utan förblir ett med den levande, näranog brusande ström av närvaro och enkelhet som jag kan uppleva genom författarens språk. Det är ytterst tilltalande i sig. Men det är också förstås ett effektivt och starkt sätt att verkligen nå ut med ett budskap.

Författaren lyckas därmed att blanda på ett behagligt och samtidigt berörande sätt sin kunskap och imponerande tankebredd med sin djupt personliga, klarseende ton. Detta ger den här boken så många fördelar för alla som är intresserade av och engagerade i hälsa, men överlag utveckling för människan.

© C Mikael Matthis, SoulBooks juni 2015.

Till himlen och tillbaka – När vetenskapen får ge efter för en andlig verklighet

Titel: Till himlen och tillbaka – En neurokirurgs nära-döden-upplevelse

Författare: Eben Alexander

Förlag: Forum

Publ år: 2015

Sidantal: 218. Inbunden

Datum: maj 2015

Rec av: Nina Matthis

Den här boken måste vara perfekt för att väcka ett brett intresse för den andliga dimensionen inom människan. Tänk dig själv, du har hört massor av historier om andliga uppvaknanden. Men alla dessa uppvaknanden är subjektiva, det finns inga bevis mer än den uppvaknades nya glädje och mystiska tillfredställelse. Den dimension de vittnar om verkar fantastisk, men kan ju vara uttryck för en ypperlig fantasi eller en envis vilja till evigt liv. De som vill avfärda eller förlöjliga andliga uppvaknanden, har en massa förklaringar lätt tillgängliga vid sin sida. De kan kalla det för önsketänkande, vanföreställning eller varför inte galenskap.

Men vad ska skeptikerna göra med denna bok? Vad ska de säga? Eben Alexander, som beskriver sitt möte med en gudomlig dimension under en nära-döden-upplevelse, är själv hjärnkirurg och vetenskapligt skolad som alla läkare. Han kunde aldrig tänka sig att detta kunde hända honom. Han brukade själv operera hjärnor, och då och då fick han möta patienter som berättade för honom om sina NDU upplevelser. Han brukade lyssna artigt på dessa ”historier”, men kunde inte föreställa sig att de var verkliga. Han var skeptisk till allt som inte gick att ta på, se med ögonen och som inte gick att förklara på vetenskapligt vis. Han som så många andra. Men plötsligt hände något förskräckligt.

Alexander blev sjuk. Riktigt sjuk. Han fick en sorts hjärnhinneinflammation som är mycket sällsynt, och där statistiken visar att just denna variant är närapå omöjlig att överleva. Han hamnade i koma på ett sjukhus där det var fullt pådrag av läkare som kämpade för att få honom att överleva och förhoppningsvis vakna upp. Och det gjorde han, efter en vecka – otroligt nog. Men han vaknade inte bara upp fysiskt, utan även andligt. Under de sju dagar han legat i koma hade han fått göra fantastiska erfarenheter i andliga världar, och alltihop kunde han minnas efteråt. Varför? Jo, för att dessa världar var mer verkliga än den fysiska världen, förklarar Alexander. Han kunde minnas sina möten med andliga vägledare, med enastående platser och inte minst den obeskrivliga upplevelsen av att vara som ett med Källan, med Gud/Om, och få tillgång till en universell vetskap som högt överskrider vår jordiska vetenskap.

Ingen förklaring finns på Alexanders upplevelser eftersom hans hjärna var ”död” under denna tid. Den fungerade inte alls. Den kunde inte producera några som helst tankar, föreställningar och fantasier. Men ändå hade han alla dessa himmelska upplevelser. För Alexander blev det helt uppenbart att medvetandet inte är knutet till hjärnan. Medvetandet är något som är oberoende av det fysiska. Jaget eller själen är inte bunden till kroppen. Vi är andliga varelser som kan uppleva platser och tillstånd som existerar på andra frekvenser. Detta är förstås inga nyheter, massor av människor har upplevt liknande saker som neurokirurg Alexander. Men eftersom han kan beskriva förloppet både andligt (sin upplevelse) och fysiologiskt (vad som hände med hans hjärna under koman) så ger det en ytterligare stringens åt hans berättelse.

Alexander skriver medryckande och enkelt. Tanken var att ”även ett barn skulle förstå hans berättelse”. Och det har han verkligen lyckats med. Även om han själv är akademiskt skolad så märks det inte i hans litterära språk. Han skriver verkligen så att alla kan följa med på hans resa och leva sig in i hans upplevelser. Samtidigt finns flera bottnar i hans berättelse, även psykologiska. Alexander beskriver hur han alltid har sökt efter en känsla av att vara önskad, mottagen och älskad. Denna längtan kan ha sin grund i att han blev adopterad som liten. Hans heta önskan blev till sist besvarad både i den fysiska världen och i den andliga, som en sorts existentiell jackpot. Om det kan du läsa mer i boken.

© Nina Matthis, SoulBooks maj 2015

Hälsokick! – inspiration till ett gott liv

Titel: Hälsokick! – smoothies, juicer och snacks att må bra av

Författare: Marita Karlson

Fotograf: Susanne Kindt

Förlag: Norstedts

Publ. År: 2014

Sidantal: 151, inbunden

Datum: dec 2014

Rec av: Nina Matthis

Det finns en tydlig må-bra-trend i världen idag. Vi vill må bra så därför tränar vi, vi vill må bra så därför äter vi nyttig och ekologisk mat, vi vill må bra så därför går vi på kurser och lyssnar på föreläsningar om hur vi kan känna oss bättre inombords. Det är upplyftande. Det är en stillsam folkrörelse som liksom börjar med sig själv. För mår ”jag” bra, så sprider jag goda vibrationer omkring mig och på det sättet kan jag både må fint själv och glädja andra. Det är ett sätt att förändra världen inifrån. Och fler och fler känner att det är ett både roligt och rimligt ansvar att börja med sig själv.

En person som gör just detta är författaren till boken Hälsokick!; svenskan Marita Karlson. Hennes vilja att må bra har resulterat i ett liv i soliga Kalifornien, med fokus på goda och nyttiga smoothies och juicer. Hon har tidigare varit modell, men nu verkar hennes liv vara fyllt till bredden av en hälsosam livsstil. I den här boken delar hon med sig av en mängd enkla och nyttiga drickbara recept. Vi får bland annat lära oss att göra egen mjölk helt utan att blanda in kossor. Det är mandelmjölk, hasselnötsmjölk, kokosmjölk och hampamjölk som kan ge oss den där mjuka, söta mjölksmaken – som kroppen dessutom mår bra av. Och sedan alla färgglada smoothierecept med bilder, som inte minst ögonen älskar. Ingenting verkar svårt att göra själv. Naturens skafferi finns (åtminstone i Kalifornien) utanför dörren. En egen mixer krävs förstås, men sedan öppnar sig en dörr till ett ”fullblommande smoothie- och juiceliv”, som Karlson själv uttrycker det.

Susanne Kindt har tagit de härliga bilderna till boken. Att de är tagna i Kalifornien har ju sin poäng förstås; varje smoothieglas andas klorofyll och skriker vitaminer när solljuset lyser upp det. Hon lyckas även fånga den lugna stämning (easy-going) som Kalifornien är känd för. Både bild och text känns naturlig, lugn och behaglig. Helt säkert har Karlson själv smittats av den lättsamma andan där borta, och sprider den vidare till läsarna. Jag tackar och tar emot. Det kan verkligen behövas i det svenska vintermörkret.

En annan poäng med att boken är skriven i Kalifornien är att det är en plats där den hälsosamma livsstilen är vardag för var och varannan person. Det kryllar av smoothie- och juicebarer där, och nya dyker upp hela tiden. Även raw-food är en stor trend och utanför dessa matställen ringlar köer när det är dags för brunch, skriver Karlson. Jag hoppas att den här trenden blommar upp även i Sverige. Den är på god väg och det är fantastiskt. Så tack Marita Karlson och Susanne Kindt för den här hälsokicken. Den kan nog hjälpa till och sätta fart på smoothie- och juicetrenden även här.

 © Nina Matthis, SoulBooks dec 2014.

Modern mystik lyser upp det fördolda

Titel: Modern mystik – den dolda vägen till inre klarhet

Författare: Kajsa Ingemarsson

Förlag: Bladh by Bladh

Publ år: 2014

Sidantal: 290, inbunden

Datum: nov 2014

Rec av: Nina Matthis
www.herkules.nu

Ibland kan man läsa en bok som känns liksom självklar. Det kan nästan kännas som om man läst den förut. Inte för att den påminner om någon annan bok man läst, utan för att den är som en pusselbit i det kollektiva medvetandet. Som om den fyller ett hål eller ett tomrum, som många, kanske omedvetet, väntat på ska bli belyst och bekräftat – just såhär.

Kajsa Ingemarsson nya bok Modern mystik är en sådan bok för mig. Efter att ha läst hennes två tidigare böcker i sanna genre; Drömliv (tillsammans med Karin Nordlander) och Den magiska gnistan, ser jag hur Modern mystik utvidgar ämnet lite till. Dessa tre böcker är som steg. Ett steg i taget till ett allt mer medvetet och mångdimensionellt liv. Ett område, eller snarare en upplevelse, som många idag kan känna igen sig i.

Att de tre böckerna upplevs som steg är spännande. Jag tror att det har att göra med författarens egen vilja att ta dessa kliv inom sig själv. Att hon sagt ja jag till sin inre vägledning, kosta vad det kosta vill. För när vi gör det öppnas ständigt nya inre dörrar och ger oss ny klarhet. Men det kan även bero på modet att skriva mer och mer utifrån sig själv, ett steg i taget. Att lämna sin roll som populär romanförfattare för att avtäcka sig själv som en modern mystiker är ett stort kliv nog. Så inte undra på om täcket glidit av lite mer för varje bok.

Att skriva om den mystiska upplevelsen är inte helt lätt, eftersom den inre resan är subjektiv. Den djupdykning som gör att vi hittar den mytomspunna skattkistan på botten av vårt väsen, är vår egen. Den erfarenheten är inte identisk med någon annans inre resa, och det som är taket på upplevelsen för en djupdykare kan vara golvet för någon annan. Dessutom finns det inga vittnen eller bevis. Vi kan bli sittande som gapande fiskar när vi kommer upp på torra land igen med den osynliga skatten och ska försöka beskriva händelsen. Är det ens någon idé? kan vi fråga oss. Kommer någon att förstå? Kommer någon att lyssna? Risken finns att vi blir förlöjligade eller nonchalerade. Dessa frågor kanske även Ingemarsson ställde sig först, men som tur var satte hon sig vid datorn och började skriva.

Den här boken lyckas med att vara både saklig och positivt gränslös på samma gång, både objektiv och subjektiv. Här finns inga tanketak eller intellektuella ramar, som tur är, utan visar vägen genom en naturlig tillit det inre vetandet. Därtill är boken otroligt välskriven. Författaren sätter egna ord på den mystiska resan - ofta enkla, klara, ibland småroliga beskrivningar. Det är befriande. Det gör att den mystiska upplevelsen lyfts fram till nutid och känns luftig och aktuell. Det förmedlar att det andliga uppvaknandet, som så många upplever idag, inte är några konstigheter - även om det förändrar ”allt”. Och att alla, som verkligen vill, kan upptäcka sitt mångdimensionella jag.

Särskilt glad är jag att författaren skriver mer om sina egna upplevelser i den här boken. Det hon är med om på sina resor i Egypten och på Malta talar sitt eget språk om vad den mystiska upplevelsen kan innebära, när själva fördjupningen och expansionen liksom sker av sig självt. Att skriva om självupplevda händelser skapar en viss intensitet. Det blir mer på riktigt och kan inspirera läsaren att ta sig själv och sin egen inre vägledning mer på allvar: Att lyssna till den inre rösten. Att lita på den universella intelligensen. Att upptäcka nya, större sanningar och känna att man innerst inne vet. Och det är, som jag ser det, själva syftet med boken. 

© Nina Matthis, SoulBooks nov 2014.

Nya behov, ny tidning – Ascala Magazine

Tidning: Ascala Magazine
Redaktion: Maria Äxter, Terry Evans, Malou Thorman
För kontakt: hemsida: www.ascala.se
Datum: okt 2014
Rec av: Nina Matthis

När många människor börjar intressera sig för andlighet, som en möjlighet att förstå sig själva och livet mer, börjar det dyka upp nya tidningar som återspeglar det behovet. Jag kände tidigare till tidningarna Inspire och Nära. Men för liten en tid sedan hittade jag ännu en tidning för andligt intresserade; Ascala Magazine. Alla dessa tidningar har förstås sin egen speciella ”ton”, men det de har gemensamt är att lyfta fram den andliga dimensionen i livet, för att växa, läka och inspireras som människa.

En av redaktörerna för Ascala är det genom tv kände mediet Terry Evans. När jag läser hans texter i tidningen förstår jag att han är en klok, ödmjuk och ärlig person med ett stort hjärta. Han delar med sig av sina upplevelser av att vara ett medium, men kanske ännu mer att vara människa med ett öppet sinne. Och detta förhållningssätt avspeglar hela tidningen. Även om det mediala intresset är tidningens plattform så ryms mycket annat, som artiklar om meditation, buddhism, hälsa, personlig utveckling, tuffa livsöden som ”hittat hem”, sökare som vågat ta stora kliv, visionärer, astrologi, ny politik, forskning om kärlekens frekvenser etc.

Eftersom min man Mikael och jag gav ut fyra böcker om den andliga inspiratören Marina Munk för många år sedan, är det väldigt roligt för oss att hitta en artikel om henne i Ascala (nr 13, 2014). Marina är en fantastisk kvinna som står till tjänst för att höja medvetenheten och energierna här på jorden. Hon levde med en indianstam i Amazonas en längre period och byggde upp skola, tandvård och sjukvård mitt i djungeln. För några år sedan flyttade hon till en fin liten gård i Bergslagen och fortätter sitt andliga energiarbete genom att finnas till hands för folk som kommer dit (när hon inte är ute och reser i världen). Ascalas chefredaktör Maria Äxter har skrivit artikeln om Marina Munk och den är mycket inspirerande.

Det är härligt att det finns tidningar som vågar vara äkta och som följer rörelsen mot en ny och vidgad medvetenhet. Vi har så länge blivit itutade att det mänskliga behovet av andligt sökande är något onödigt och dumt. Tanken att det kan finnas sanningar och livslagar som inte går att se med ögat eller att mäta och väga, har inte passat i den långa tidsperioden av strikt vetenskapligt herravälde. Detta slags välde har varit ett naturligt utvecklingssteg, bland annat för att bryta den gamla, högdragna kristendomens grepp om människor. Och den strängt vetenskapliga perioden har förstås varit till stor nytta och glädje på många sätt. Men nu befinner vi oss i en tid när människor börjar återupptäcka sin andlighet, men på ett nytt sätt. Mer som ett utforskande inom sig själva, för att bli mer hela, sanna och fria som människor.

Som alltid måste allting som blir för strängt, för snävt, för ensidigt ge vika för nya idéer och impulser. Nya behov och strömningar i samhället kommer alltid att dyka upp och expandera den mänskliga medvetenheten lite till. Det är det som är utveckling. Och några människor kommer alltid att ta de första stegen och bredda vägen, trampa upp stigar så att många andra, med större lätthet, kan gå där sedan. Dessa nyandliga stigtrampare finns inom alla möjliga områden idag. Några av dem gör tidningar och det är bra.

© Nina Matthis, SoulBooks okt 2014. 

 

Den magiska gnistan – att skapa i ett större perspektiv

Titel: Den magiska gnistan – vägen till ett kreativt liv

Författare: Kajsa Ingemarsson

Förlag: Bladh by Bladh

Publ. år: 2013

Sidantal: 245, inbunden.

Datum: juni 2014

Rec av: Nina Matthis

Det är alltid roligt när författare tar ett skutt och ger ut en ny bok, i en helt annan genre än de tidigare succéböckerna. Det är inte särskilt vanligt och just därför uppfriskande. Det visar på att människan, och alltså även författare, är i ständig utveckling. Och för den som inte håller kvar vid det gamla med näbbar och klor, kan en helt ny rymd av möjligheter uppdagas. Lite så känner jag när jag läser Kajsa Ingemarssons senaste bok Den magiska gnistan. Att den är ett inre skutt, ett personligt medvetandekliv, som hon generöst delar med sig av.

Många känner till hennes tidigare böcker; romaner som sålt fantastisk bra och där den kanske mest kända boken Små citroner gula, även har blivit film. Men i den här boken lämnar Ingemarsson romanformen (vilket hon även gjorde i boken Drömliv tillsammans med Karin Nordlander) och ger sig ut på nya äventyr. Hon tar itu med själva grunden för ett kreativt liv och utforskar varifrån idéer, inspiration och lusten att skapa egentligen kommer. Hon nöjer sig inte med att förklara de personliga orsakerna - hon sträcker sig mycket längre än så. Författaren skriver om ett större fält av medvetande som vi alla har tillgång till. Detta fält beskriver hon som ett nätverk där allting ryms; allt levande och alla inspirerande idéer som gynnar helheten. Det är här (och det är tidigt i boken) man som läsare slår upp ögonen ordentligt. Det här är ingen vanlig bok om kreativitet. Den här boken vill någonting väsentligt.

Författaren gör en åtskillnad mellan mig och mitt-perspektivet och medvetenheten om nätverket. Eftersom alla ingår i detta universella nätverk, så blir det en onaturlig kamp för oss att leva med uppfattningen att vi är åtskilda från allt annat liv. Vi samverkar hela tiden med detta stora nätverk, men få människor är medvetna om det. Istället tror vi att vi är isolerade och att våra idéer är våra egna. Med detta synsätt känner vi oss i grunden ensamma och begränsade. Att tävla mot andra från detta ensamma perspektiv ger ingen verklig eller varaktig glädje. Först när vi börjar bli medvetna om allas samhörighet, att vi egentligen är ett, ökar kontakten med nätverket och vi kan bli lyckliga och kreativa på riktigt.

Hur ser vi egentligen på oss själva? Som isolerade delar eller som deltaktiga i ett osynligt nätverk av ett sjudande, inspirerande liv? Ingemarsson lyfter fram medvetenheten om hur allting hänger samman och kopplar det på ett finurligt sätt till vår kreativitet.  För vem vill inte vara kreativ? Vem vill inte vara skapande? Kan det vara så att vi skapar på ett betydligt bättre sätt om vi blir medvetna om det osynliga nätverket och tar med det i beräkningen? Varför inte försöka? Vad får vi på köpet om vi öppnar oss för detta större perspektiv? Kan det möjligtvis vara ett större flöde och en mer uppenbar synkronicitet i vårt vardagsliv? Det där man har hört talas om, när livet börjar kännas magiskt?

Den här boken vidgar medvetenheten samtidigt som den tar upp konkreta problem i den kreativa processen; alla de personliga hinder vi ofta sätter upp för oss själva när vi är i skapartagen. Själv blev jag väldigt förtjust i kaptitel fem med rubriken Konsten att komma vidare. Det handlar om att vara vänlig mot sig själv i skapandets linda och att identifiera vilka tankefrön som verkligen känns sanna för oss och har skaparpotential. 

Det här uppmanar oss till självreflektion och författaren ger många praktiska råd, men som även de återknyter till nätverket. På så sätt känns boken underbart vidsträckt och nära, rakt igenom.

© Nina Matthis, SoulBooks juni 2014.

EFT-metoden: Knacka och rikta ditt medvetande för ökad hälsa, livsglädje och frihet.

Författare: Nick Ortner

Titel: 
Knacka dig fri med EFT. En enkel metod för ett stressfritt liv

Förlag: Soulfoods förlag

Publ år: 2014

Sidantal: 275. Häftad.

Rec datum: maj 2014

Rec av: C Mikael Matthis

Att ”knacka” sig fri från olika besvär, hur låter det? Tja, aningen märkligt säger nog många. Men faktum är att denna metod, även ibland kallad ”tapping” med engelska ordet, är välkänd och använd av många etablerade utövare. Både som ett gott komplement till andra behandlingsmetoder, men framförallt som en egen metodik för att hjälpa människor i deras utveckling, för att lindra och omvandla psykiska hinder som fobier, rädslor, trauman, och också läka fysiska problem och sjukdomar.

Många som gått i vanlig terapi under lång tid eller försökt få hjälp genom både traditionell läkarvård eller alternativa metoder, har haft mycket goda resultat med denna metod, berättar författaren.

EFT står för ”Emotional Freedom Technique” och är en utveckling av metoden som kallades TFT (Thought Field Therapy). Metoden är enkel att utföra. Man knackar helt enkelt på ett antal punkter i ansiktet med en eller två fingertoppar. Man knackar även på nyckelbenet, ett område vid revbenen och på handen. Dessa punkter är alla nyckelpunkter för meridiansystemet i kroppen och dess energifält, berättar författaren. Det är samma princip som vid t ex akupunktur eller akupressur.

Man aktiverar dessa punkter för att öka och frigöra energi i kroppen och verkar samtidigt för att lösa upp och omvandla stressreaktioner. Jämfört med andra metoder med liknande system tycks detta förmodligen ändå vara ett mycket förenklat tillvägagångssätt. Och förenklat behöver inte betyda sämre, men annorlunda.

Grunden för denna teknik av förlösning och läkning av olika svårigheter och problem, är att en stressreducering sker. Vilket i sig, betonar författaren, är det som är själva basen för att nå de positiva resultaten i vad vi nu önskar skapa för god förändring. Det här är en tankegång som kommer alltmer i vår tid inom många olika fält av hälsa, inte minst inom traditionell hälsoforskning och läkarvård.

Här visas också genom vetenskapliga mätstudier och modern hjärnforskning hur metoden har direkt positiv inverkan på stressreaktioner och deras bildande av skadliga ämnen i kroppen. Vilket förstås i sin tur påverkar och drar ner vår energi, vår psykiska kapacitet och vår förmåga att leva så som vi vill och egentligen har potential till. Att minska och omvandla dessa stressnivåer, varav en hel del kan vara dolda för oss i det många kallar ”det undermedvetna” men också rent fysiskt, verkar därför på många sätt vara själva grundvalen för ökad hälsa, tillfrisknande vid olika fysiska besvär och omvandling av psykiska hinder och svårigheter.

Skillnaden med en mer ”mekanisk” tillämpning som man utför vid t ex akupunktur med nålar eller olika slags massage- och tryckmetoder (som ju också oftast är mycket bra i sig) är att här får du som klient eller utövare använda ditt sinne och dina känslor mer aktivt.

Detta sker genom att bilda och uttala meningar både för vad du kan behöva acceptera, vissa känslor, situationer, utmaningar, där du befinner dig. Sedan i nästa steg att knacka och förstärka de tankar och känslor som du vill öka i ditt liv.

Det är en metod som kan verka nästan larvigt lättsam, ”bara knacka här och där, så ska problemen försvinna?!” Men författaren poängterar att det finns inga ”quick-fix”, vilket är en bra inställning både vad gäller metoden och överlag med vår utveckling. Därför menar han att det ofta är bra att ta några varv av att acceptera det tillstånd som man befinner sig i och som kan vara orsaken till det man uppfattar som hindret. För att därefter, när denna fas känns mer fri och oladdad, skapa betoningen på det nya, det man vill odla och förnya. Återigen är det stressreducerande momentet det som bär fram resultaten. Författaren har också ett större avsnitt i boken kring olika känslosymtom, t ex skuld, skam, rädsla osv, och hur man kan upplösa dessa komplex genom att bli mer medveten.

Boken är mycket tydligt upplagd med många konkreta exempel. Ibland känns innehållet kanske en aning för lättvindigt vad gäller vissa fallstudier, kan det verkligen fungera så snabbt, kan man som läsare undra? Å andra sidan säger författaren att dessa fall följts upp under längre tid.

Boken berättar också om metodens bakgrund, hur den skapades av ingenjören Cary Craig, som vidareutvecklade och förenklade den från det som kallas TFT (Thought Field Therapy), en metod skapad av dr Roger Callahan, psykolog.

Jag prövade själv metoden TFT, som alltså ligger bakom EFT, hos en utövare för många år sedan. Då var metoden nog ganska ny i Sverige. Idag är både EFT och TFT mer välkända och spridda, speciellt EFT i hela världen. Det var intressant och gav en del frigörelse, speciellt på undermedvetna nivåer. Men jag minns att jag saknade en mer lugn och tydlig kontakt med behandlaren. Han satt bortvänd från klienten och stirrade in i en dator samtidigt som han gav anvisningar. Kändes lite väl kliniskt och inte speciellt empatiskt.

I denna bok skildras hur författaren, också som den hängivne och enormt entusiastiske EFT-coachen, är mycket mer noga med själva mötet med människan i behandlingen. Vilket förstås är glädjande.

Han berättar om hur han möter och bistår klienten i en terapeutisk resa där olika behov, känslohistorier, minnen, laddningar, blir belysta i samtal innan själva knackningsprocssen startat. Hur de kan ses i olika större perspektiv, bl a i barndomen. Och därefter, istället för att som i mer traditionell terapi ”bara” tala om detta, används här de olika knacknings-modulerna för att frigöra känslolagren samtidigt som man fortsätter utbytet.   

Det här är en mycket trevlig bok, i snygg och lättläst layout. Materialet är framfört i ett starkt samordnat, men ändå lättsamt och levande - lyckligt, höll jag på att säga, för så känns det faktiskt - fokus där engagemanget lyser som ledstjärna.

Författaren och denne EFT-coach brinner verkligen för att hjälpa folk, det är tydligt och känns inspirerande. Det är också en stor poäng med boken, att du kan sätta igång och pröva själv när du vill. Det kanske inte fungerar för alla förstås, men det är absolut värt att testa. Annars finns många utövare som kan bistå i processen som du kan söka upp.

© C M Matthis, SoulBooks, maj 2014.