Titel: Våga förändra ditt liv med kbt – bli av med…
Författare: Anna Frostin
Förlag: Prisma
Publ. år: 2009
Sidantal: 353. Inbunden
Titel: Kbt i utveckling – en introduktion…
Författare: Anna Kåver
Förlag: Natur & Kultur
Publ. år: 2007
Sidantal: 345 (+ register). Inbunden
Rec datum: okt 2010
Rec. av: CMM
Kbt är en metod för psykologisk och terapeutisk hjälp som ökat starkt under senare år. Man kan se en parallell mellan samhällets och världens förhöjda tempo som ett utslag av detta. Att samhället önskar snabbare lösningar på människors psykiska hälsoproblem.
Oavsett detta mer krassa perspektiv, så verkar kbt på flera sätt vara en positiv och välbehövlig förnyare inom psykiatri och traditionell terapeutisk behandling. Äldre system, som förstås fortfarande används, blir alltmer ifrågasatta.
Freudiansk psykoanalys håller på att utdateras, eftersom dess effekter inte tycks så hälsosamma eller utvecklande (även om det säkert finns många goda, duktiga terapeuter inom detta område). Och inom psykiatrin kan man förflytta mer fokus från det ständiga pillertrillandet med nervlugnande som den främsta ”medicinen” till de mer kliniska lösningsorienterade funktioner som kbt erbjuder.
Sedan att det finns så många andra terapeutiska metoder som hjälper och fördjupar dessa perspektiv är en annan historia.
Kbt anses också som utmärkta medel för självhjälp, sägs det ofta. Detta är ett högst lovvärt perspektiv, tycker jag. Att människor kan skapa och hjälpa sig själva i sin egen miljö.
Här tar jag upp två böcker i en och samma recension, inom dessa försök att förklara och sätta kbt i allmänhetens tjänst. Båda dessa titlar vill nog mer vara introduktioner och praktiska redskap än teoretiska byggklossar.
Båda författarna tycks verkligen brinna för sitt ämne att vilja hjälpa människor med just denna metod, men har samtidigt med sig mycket teori eller mer teknisk art av terapi i sin bakgrund. Det gör att dessa titlar ändå faller inom fältet för det lite mer tungrodda strukturerade än det mer direkta, upplevande och intuitiva.
Både böckerna är högst ambitiösa, digra. Den ena, Våga förändra ditt liv med kbt av Anna Frostin, kallas på baksidan för ”Den enda kbt-bok du behöver”. Detta försök att sticka ut känns dock mer malplacerat och opassande för denna typ av bok (även om det inte är fel i sig att försöka profilera sig).
För mycket av kbt-metodens innehåll finns ju sedan länge etablerat i den ”folkliga terapin”, dvs genom olika andligt och personligt frigörande metoder sedan 60-talet, ofta med ännu längre bakgrund.
Frostins bok är skriven med en ganska varm hand, känner jag. Innehållet känns väl genomgånget och har fått en fin klarhet i sin struktur och ordning, det märkte jag efter ett tag.
Det är nämligen lätt att få känslan av: ”Åhh, återigen ett av dessa ambitiösa kbt-program”. Men boken tycks ge mer än så, som tur är.
Den här boken är också utmärkt disponerad med mycket luft, kortare stycken, snygg lay-out (inte oviktigt i dessa sammanhang av faktabok).
Båda böckerna är koncisa och noggranna med att bygga upp sin kunskapsmässiga förståelse på ett pedagogiskt ”riktigt” sätt. Det kan dock bli nästan överdrivet kan jag tycka med denna typ av litteratur som inte prövar nya banor, prövar nya möjligheter för innehållet. Kanske lite mer intuitivt, lite mer personligt, lite mer vågat.
Det blir därför bitvis aningen stel läsning, lite för kliniskt i sin effektivitet, speciellt Kåvers bok. Kåver har ett lugnt sinnelag, vilket skapar en sorts ro i texten. Ibland känns det mer svalt, studerande från ”ovan”, sedan lite mer närvarande igen.
Att denna effektivitet också hör ihop med kbt-modellen, tänker jag.
Kbt är en väldigt pragmatisk metod, att ordna (”fixa”, lösa) det som inte fungerar. Detta måste förstås vara helt rätt inställning, ta tag i problemen.
Men som undertiteln lyder till Anna Frostins bok; ”Bli av med…(en rad negativa tillstånd följer). Ja, det är självklart, att alla vill ”bli av med” de negativa känslorna. Frågan är om vi blir det så länge vi ser dem som enbart negativa? Frågan om vi kan komma till ro, komma in i lugnare medvetandetillstånd helt av sig självt, om vi inte möter det svåra.
Och Kbt förespråkar också mycket av detta på sitt sätt, bl a genom begreppet acceptans. Att acceptera sig själv, sina känslor, som en del av metodiken.
Detta är också en del av begreppet mindfulness, som kommit bli en fluga i dagens populär-psykologi, på gott och ont. Mindfulness har förstås inte uppkommit genom kbt eller genom någon psykoterapeut eller läkare i grunden, utan har funnits i många tusentals år tider sedan människan började meditera.
Dessa fält är förstås mycket bra och praktiskt tillämpliga och visar på hur kbt kan utgöra steg i rätt rikting för en större mänsklig utveckling, tror jag. Detta också för att man hämtar mycket från andra källor, bland annat det man då och då kalla för den ”österländska filosofin”.
Detta väldigt luddiga begrepp bottnar egentligen i samförstånd med och inblick i buddhismens tänkande framförallt. Vissa kbt-författare hänvisar till zen, men denna form av buddhism är egentligen en yngre effekt av den äldre, mer genomarbetade och omfattande innebörden, som jag förstår det.
Kbt fungerar genom att förstå och agera mer tydligt i vårt tänkande. Att urskilja, att välja det innehåll vi önskar för att på så sätt må bättre, få större livsutbyte.
Vi skapar egentligen med våra tankar, ”som du tänker så blir du”, säger Anna Frostin. Men det låter ju precis som många olika former av tidlös andlighet och många former av personlig utveckling påstått under lång tid, längre än kbt funnits. Hur kommer det sig då att kbt inte inser denna större tillhörighet? Eller vill man inte acceptera dessa mer ”alternativa” metoder, t ex Gestaltterapin och Psykosyntesens inflytande sedan lång tid (relativt sett) ?
Anna Kåvers bok tycks ha mer inriktning på det akademiska lärandet, på studenten på högskola. Också läkaren, psykologen, socialarbetaren och andra yrkesgrupper som vill ha lite stöd av kbt-tänket i sin yrkesroll.
Den vänder sig inte på samma öppna, lite mer varma sätt till en nyfiken, längtande allmänhet, får jag intryck av (medan Kåver i andra av sina böcker gör ett mer tydligt ”folkligt” tilltal).
Anna Frostins bok känns lite mer levande, reflekterande, också genom fallstudier och exempel. Här tas också fler aspekter på livet upp, t ex hälsa, motion, livsattityder. Samtidigt finns här en del ”kämpande” inslag i det personliga anslaget.
Summa summarum är detta två väldigt stadiga böcker om man söker mer information om kbt. Också om man vill lära sig en del praktiska råd och verktyg. Detta gäller dock nog framförallt gemene man som inte tagit del av den enorma floran av självhjälpsböcker eller andlig utveckling innan i någon större mån.
© CMM SoulBooks, okt 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar